Lärare och förintelsen

Hörde på radion om hur okunniga svenska lärare skulle vara om förintelsen. Med tanke på gårdagens gnäll om de utbildade men obildade kändes detta nästan som ett tidens tecken. Att detta är ett verk av Forum för Levande historia - som fått en hel del utrymme på denna blogg då de haft fräckheten att inte ge Svenska Dagbladet tolkningsföreträde i frågor kring förtrycket i Sovjet - blev det speciellt intressant. Här skall gnällas och neggas, tänkte jag.

Efter att nu har skummat igenom Anders Langes rapport om enkäten till lärarna måste jag säga att min bild delvis ändras. Det är sant att rapporten visar att kunskapen om detaljer kring förintelsen är lite si och så, men det är också en gediget genomförd undersökning om så mycket mer. Ja, det är i alla fall mitt intryck efter att ha hoppat runt och läst lite här och där. Kanske framför allt är det inte just och endast lärarnas kunskapsnivå som är i fokus:

"För Forum för levande historia är det glädjande att lärare generellt anser att undervisning om förintelsen är viktig. Mer än varannan lärare anser att denna undervisning är lika viktig som andra moment, 47,2 procent tycker att den är viktigare. Eleverna är motiverade till undervisning om Förintelsen, nästan 90 procent av respondenterna bedömer elevernas motivation som medelstark eller hög. Lärarna märker inte heller av någon större ”trötthet” inför frågorna hos eleverna. Det är också glädjande att fyra av fem lärare anser att undervisning om Förintelsen fungerar bättre än andra ämnen som ingång för att diskutera moraliska och etiska frågeställningar med elever. Detta stämmer väl överens med Forum för levande historias erfarenhet av arbetet med dessa frågor."

Istället är det den här delen som media tycks koncentera sig på:

"Av de 5 081 lärare som svarade på enkätundersökningen var det endast två som svarade rätt på samtliga kunskapsfrågor. På frågan om andelen judiska barn som dödades under andra världskriget svarade endast 1 av 20 lärare rätt: att mer än 80 procent av alla judiska barn i Europa dödades. I en annan fråga fick lärarna svara på vilka läger som ”byggdes huvudsakligen för att mörda judar”. 95 procent identifierar korrekt Treblinka som ett utrotningsläger. Men oroväckande många lärare i historia svarar fel på några av de andra lägren. Exempelvis är det bara 61 procent som svarar rätt på det sovjetiska lägersystemet Gulag och bara en av tio känner till att Dachau inte var ett utrotningsläger för judar. Dessa resultat visar tydligt på behovet av fortsatta insatser för att utbilda och informera om Förintelsen, folkmord och andra brott mot mänskligheten."

Jag kan förvisso hålla med att nivåerna på kunskaper är lite si och sådär och att lärare skall ha bättre kunskaper generellt än människor i allmänhet men även jag tyckte att frågorna var tämligen svåra och jag har ändå läst en hel del om förintelsen. Är det verkligen så viktigt att lärare kan hålla reda på exakt vilka läger som var koncentrationsläger och vilka som var förintelseläger? Att flera tycks blanda ihop Gulag är lite mer oroväckande.

Vad jag tyckte var mest beklämmande var dock detta:

"40 procent av lärarna som svarade på enkäten hävdar att de inte fått någon undervisning om Förintelsen under sin grundutbildning medan bara knappt 5 procent påstår sig haft mer än 10 timmars undervisning. Rapporten visar att det finns ett tydligt samband mellan mängden extra utbildning om Förintelsen, som lärarna skaffat sig efter studierna på lärarhögskolan, och deras kunskaper om ämnet. Utbildningen på lärarhögskolan tycks däremot inte ha nämnvärd inverkan på kunskaperna. Detta resultat är oroväckande: samtidigt som en stor andel bland lärarna rapporterar att de inte fått någon, alternativt mycket begränsad, utbildning om Förintelsen under sin studietid, förefaller den utbildning de fått ha en nästan omärkbar kunskapshöjande effekt."

Det talas om utbildningsinsatser och brister på lärarhögskolan (nähä, vilken chock!). Samtidigt är det en sedan några år en utsliten klyscha att vi lever i ett kunskapssamhälle. Är det då inte inte allas och inte minst lärarnas - som ändå har den roll de har som kunskapsförmedlare - att konstant hålla sig uppdaterad och på eget bevåg skaffa sig kunskaper? Då vi beaktar att just levande historia i sin kampanj för ett antal år sedan delade ut en bok till alla skolelever som på ett bra sätt sammanfattade förintelsen torde la inte lärarna ha problem att hitta material till självstudier.

---

Tyckte det var kul att Lange använde sig av såväl Principal Components Analysis och en för mig okänd metod som kallas MCA, Multiple Classification Analysis, en multivariat analys som tillåter användande av såväl ordinala som nomiala data bland de oberoende variablerna. Jag är intresserad av statistiska metoder, men stöter man inte på dem i sitt arbete så är det inte precis lätt att följa med och lära sig mer genom dagstidningarna.

Jag utgår förstås från att detta tillägg är det som framförallt engagerar mina läsare!