Fredagens stadsplaneringsinslag i gepe handlar om sådär
150 småhus i Gunnilse nära en sjö som heter Smörvattnet. Har ingen egen erfarenhet av området men zoomar in med eniro och ser att det redan verkar finnas en hel del småhus i området, går dock inte att avgöra om det är någon direkt gräddhylla för de som kommit upp i smöret (notera dålig götelaborgsvits!) på ett flygfoto (det är mycket nära till en golfbana...).
Jag förstår inte riktigt attraktionskraften i att bo där ute i skogen. Hade jag verkligen velat bo på landet hade jag fördragit ett ensligt äldre hus, inte en villa som ser ut som precis som min grannes vars kök jag har god utsikt över från mitt köksfönster.
Nåväl, till saken: Självfallet är det några som gnäller lite om att alla dessa hus kommer att förstöra den natur som är området som är anledningen att flytta dit från första början. Typiskt
nimby-beteende helt enkelt. Den stora diskussionen rör dock integration och framförallt kollektivtransport.
Unika liv i identiska hus?Först integrationen.
Firas Almesri, andre vice ordförande i SDN Lärjedalen, menar att det är viktigt för integrationen med småhus i Gunnilse. Jag förstår inte riktigt hur några hundra hus mitt ute i skogen på något sätt bidrar till integrationen i området. Möjligen kommer några av barnen gå i samma skolor som miljonprogrammets barn, men att i övrigt tro att det kommer att finnas någon koppling mellan några småhus i vildmarken och de invandrartäta områdena är bara löjligt. Av kommentarerna till artikeln var det någon läsare som menade att
"[d]e som bor i dessa stadsdelar måste få möjlighet att göra boendekarriär i sitt eget område." Menar han invandrare? Område för den enskilda människan bestäms inte av gränserna för en stadsdelsnämnds ansvarsområde. Det här småhusområdet har egentligen inget med nedgångna miljonprogramsområden att göra. Förstår verkligen inte vad integration har med sakfrågan att göra.
Samtidigt kommer jag ihåg en storm i ett vattenglas för något år sedan då villaboende i södra Surte i Nols kommun uttryckte sitt ogillande mot en bilväg mellan Lövgärdet och deras villaidyll. En sträcka som är mycket kort fågelvägen men en flerfaldigt längre sträcka bilvägen. De boende, eller om det nu var lokalpolitiker, oroade sig över att kriminalitet skulle komma till Surte och att många invånare i Lövgärdet och Gårdsten redan sprang ner genom skogen när de flydde från polisen. Framkom inte något om invånare från dessa förorter någon gång promenerade i området. Vi kan la nästan utgå från att ingen i Surte kände någon i Lövgärdet - möjligen som arbetsgivare. Detta nya område i Gunnilse kommer troligen vara lika integrerade visavi miljonprogrammet som villaområdet i Surte.
Sedan kollektivtrafiken. Så som nuvarande linjer går kommer det att vara mellan 550 till 1600 meter till närmaste hållplats vilket klart överstiget avståndet på 400-500 meter som kommunens tjänstemän ser som en riktlinje för hur långt det får vara. I några kommentarer från läsare har det påpekats att det förstås går att ändra eller skapa en busslinje. Andra, även politiker, menar att en rask promenad bara är bra för hälsan.
Vad dessa missar är att a) det är tveksamt om det finns underlag för en busslinje med täta turer med ett så pass begränsat antal invånare, speciellt i beaktande av b) det här är - så vitt jag kan avgöra - är ett bostadsområde som inte tillgodoser invånarnas behov av dagligvaror eller för med sig arbetstillfällen för 150 familjer. Bil kommer att bli en nödvändighet för de barnfamiljer som inte vill åka buss till och från affären och sedan släpa hem kassarna en kilometer. Transporter är mer än vägen till och från jobbet och finns det en bil som bara står där är chansen stor att den enskilda individen tar den istället för att streta ut till en tom och öde hållplats i januarimörkret.
För övrigt planeras det för två parkeringsplatser för hus så att de nya invånarna kan leva tryggt i sitt bilburna inramade, monotona villasamhälle med en naturlig vall mur som skydd mot de där hemska invandrarna som inte lyckas göra bostadskarriär. Sedan andra världskriget har befolkningen dubblats medan stadens yta sexdubblats. Jag tycker faktiskt inte det är en särskilt lyckad utveckling. Jag har full förståelse för att olika människor har olika drömmar kring sitt boende, men man kan faktiskt inte få allt man pekar på.