Nybyggen i Göteborg 4: Varmfrontsgatan

Den fjärde planerade bostadsbyggnationen är långt ifrån igång. Det är frågan om en förskola vid Varmfrontsgatan som skall rivas och ge plats till flerbostadshus med 70 lägenheter. Plansamråd skall enligt uppgifter ske under hösten och för nuvarande finns inte så värst mycket information att hämta på kommunens hemsida. Marken ägs av och byggherre skall vara företaget Stamsjöns Fastighets AB. Jag har utan framgång sökt efter en hemsida (ni vet, sån där som en normal 13-åring kan snickra ihop) för företaget så exakt vad de har i kikaren är svårt att sia om. Att hitta något på kommunens hemsida är också omöjligt (Om det fanns något innan så är det nu svårt att finna tack vare den genomförda "förbättringen" för oss medborgare - konspiratoriskt anar jag en Winston Smith som sliter på Göteborgs sanningsministerium).

Nybygge i den röda figuren?

Anledningen till mitt intresse hänger delvis ihop med att jag för inte så länge sen bodde i närheten, en hållplats bort på Temperaturgatan. Detta är alltså Länsmansgården norr om Biskopsgården på Hisingen. Avståndet från min gamla lägenhet är la inte mycket mer än femhundra meter. Men som tidigare erfarenheter har visat så rör man sig sällan i funktionellt planerade områden (se tidigare tirad om problem att cykla genom dem) utan anledning och antalet gånger jag varit på platsen kan nog räknas på ena handens fingrar. De flesta av dessa berodde det på att jag var trött eller hade näsan i en bok så att jag missade min hållplats och kom till sluthållplatsen Varmfrontsgatan (vändslingan från 1964 syns till vänsterpå bilden ).

Eftersom det inte tycks finns finnas så många planer att reagera på så lämnas det utrymme för lite mer fantasi. Som en anhängare av blandstad så är det knivigt att komma på vad man kan göra med detta bygge för att förbättra inte bara för de nyinflyttade utan för hela närområdet. Blandstad är inte ett självändamål eller en estetisk fix idé för mig och därför har jag ägnat en del tid åt att tänka på frågan ('inget liv'; va, vad menar ni?).

För att svara på frågan får vi börja med den befintliga bebyggelsen. Även om jag tycker att det finns många brister med stadsbyggandet efter kriget så är jag samtidigt inte inställningen att alla problem kan lösas genom att riva det gamla och bygga en ny, vacker värld. Det är till att gräva där vi står och genom små förbättringar göra det bästa av Göteborg.

Solstaden, notera spårvagn i bakgrunden

Närmast det planerade bygget ligger tre stora, långa hus med terrasser som lite halvt om halvt på rad böjer sig ut mot Svarte Mosse. Tidigare har jag alltid trott att dessa varit relativt nybyggda men när jag letat reda på lite information så visar det sig att det för 20 år sedan var tre nedgångna fastigheter som Poseidon sålde till Skanska som byggde om och sålde till en nybildad bostadsrättsförening 1986 (skulle tro att ombyggnaden var omfattande). Det finns mycket att säga om bostadsrätten som ägandeform men det ger i alla fall oftast engagerade och långsiktigt ägande, till skillnad från mycket annat ägande i Biskopsgården (*harkel* Jag har som sagt bott på Temperaturgatan som förvaltas av bland annat Västerstaden *harkel*...).

Den fristående bostadsrättföreningen heter Solstaden (ligger vid Solstrålegatan). För att vara lite elak: Notera hur ordet stad är positivt laddat trots att det här inte direkt är frågan om någon stadsmiljö utan en förort där utsikt och närhet till grönområden är det säljande argumentet. Det är möjligt att det hos dessa bostadsrättsinnehavare kan finnas motstridiga nimbyister som motsätter sig att området exploateras ytterligare, likt på Norra Guldheden. Detta trots att området redan är bebyggt av en tom förskola och inte är mycket mer än ett odefinerat stadsrum mellan husen och Sommarvädersgatan samtidigt som det finns stora ytor av skog med stigar och stråk åt det andra hållet.

För min del skulle de gärna få riva ner och bebygga hela den angivna ytan. Men jag bor ju inte området. Vad kan ett nybygge göra för de som redan bor där? För att försöka föra in det positiva kvalitéerna från blandstaden till förorterna så krävs det krav och ett visst mod från politikernas håll. Att kräva blandade funktioner är ett sätt, men till skillnad från till exempel de tre punkthusen nära Eketrägatan så är detta verkligen inte något idealiskt läge för något. OK, förbindelserna är egentligen inte dåliga med sommarvädersgatans och Björlandavägens T-korsning runt hörnet och med spårvagnstrafik men eftersom det är en bostadsenklav vid en ändhållplats näppeligen den första plats som ett företag vill etablera sig på. Om planerare och politiker inte har ork att propsa för och byggherrar inte något intresse av andra funktioner kan jag förstå om ärendet inte kommer upp. Samtidigt kommer det nya huset (eller husen) ligga nära gångstråket mellan den existerande bebyggelsen och hållplatsen - kanske plats för en kiosk eller något liknande i bottenvåningen?

Ja, kiosk. Just kiosk och Varmfrontsgatan är en kombination som relativt nyligen förekom i media i samband med ett mord på en kioskanställd av några påtända ungdomar i den kiosk som finns vid vändslingan. Det är därför inte konstigt att det på Solstadens hemsida bland annat står att "[v]i har låg brottslighet i området, mycket på grund av att alla är måna om säkerheten. Dagmammorna [anledningen till att förskolan är tom. min kommentar] som är många, hjälper till att ha koll under dagarna.". Själv har jag aldrig varit rädd för att röra mig i förorter, i alla fall inte utan synbar anledning. Texten påminner mig dock Om Jane Jacobs mantra om att det behövs ögon på gatan för att upprätthålla säkerheten i området. Smart planering allena eleminerar inte brottslighet men nog hade det varit bättre om kiosken legat i bottenvåningen på ett bostadshus nära hållplatsen istället för i en liten barrack vid sidan av, funktionsuppdelat och fint (för att vara riktigt ärlig tror jag i och för sig att några boende på ena kortsidan möjligen kan hålla ögonen på vändslingan och kiosken).

Jag vet inte om det bara är ett resultat av mitt fördomsfulla intryck, men nog verkar det av någon anledning finns underlag för mycket fler kiosker och liknande i mer traditionellt planerade stadsdelar. Planeringen påverkar folks vanor och beteende. Miljonprogram har ofta ett tråkigt inflytande på folks vanor och beteende. Därför finns det troligen en stark oro och ovilja från byggherrens sida att tvingas bygga för någon form av verksamhet i bottenvåningen i en förort likt denna där ingen förflyttar sig annat än från hållplats eller parkeringsplats till sitt hem med dubbla lås. Om det skall bli bostadsrätter kommer denna förening troligen att ogilla idén eftersom det verkar vara en utbredd uppfattning att det är bökigt att förvalta annat än bostäder. Man skulle önska att marknaden skulle se att mer blandade funktioner kan ge fördelar för de boende och det är därför tycks nödvändigt att politiker ställer krav. Tyvärr är det inte troligt att några andra krav kommer att ställas annat än från nimbyiter.

Förhoppningsvis finns det dock underlag för en kiosk i området (förutsatt att hyran i en nybyggd lokal inte dödar alla möjligheter som finns). Speciellt med 70 nya bostäder på tomten. Att se till att den är nära och tillgängligt för de boende är ett stort. Länsmanstorget är det lokala förortscentrumet, men jag undrar om det inte är lite i det längsta laget för att fungera väl för de boende vid det här nybygget eftersom jag tror att det är mer än 500 meter. Måhända acceptabelt när man skall handla mat till middagen men lite väl långt bort för att köpa tobak, godis eller en pizza. Sedan är det la risk att de krav som kommer att ställas från den svenska byggbyråkratin kommer att vara så omständigt att om någon skulle vilja omvandla en lokal i området något till något annat än vad den är planerad för så liknar situationen för fattiga som vill registera sin egendom i tredje världen.

---

Kiosken som blev rånad var inte del av någon kedja och var ibland stängd och ibland öppen när jag passerat förbi. Detta är ett tydligt tecken på att det inte är någon viktig hållplats där det går att tjäna pengar. Det tycks mig nämligen som Pressbyrån har ett naturligt monopol för kollektivtrafiksnoder; Hjalmar Bratingsplatsen, Eketrägatan, Marklandsgatan, Korsvägen, Järntorget...