Det finns inga lätta GAIS-matcher. Det torde vara en klyscha som de flesta grönsvarta supportrar kan utantill. Samtidigt är hoppet något som sällan överger människan. Bortförklaringarna för bortamötet kommer över mig medan jag cyklar över bron. GAIS hade inte spelat på konsträs tidigare i år; det var en lång bortaresa; Sundsvall är starka hemma; Wanderson är viktig för GAIS spel och var avstängd. Inga av dessa aber förlåg inför måndagskvällens hemmamöte mot GIF Sundsvall. Det är la som upplagt för en plattmatch.
Lag [4-2-3-1]: D. Jankulovski; J. Lundén, A. Tobiasson (74' J. Mårtensson), B. Friberg da Cruz, K. Gustafsson; F. Lundgren, E. Hédinsson (45' B. Andersson); L. Patjadzjan, W. do Carmo, T. Lycén (62' D. Nicklasson); d. Morais Reis.
Redan i sjätte minuten får Sundvall vad som kan tyckas vara ett skitmål men som samtidigt är tämligen sympomatiskt för GAIS sätt att spela matchen igenom. Lite lathet och misstag ger en gratischans till en motspelare som vid kortlinjen från en meters håll kan få in bollen i mål via Dime Jankulovskis sprattlande ben. Att mittbacksparet Andreas Tobiasson och Bobbie Friberg da Cruz inte kom rätt i brytningar eller dueller vid detta tillfälle var något som upprepades otaliga gånger matchen igenom, då Sundvall bjöds på farliga möjligheter från nästan ingenting. En halvtimma in matchen får sedan GIF tämligen enkelt göra sitt andra mål på en hörna där Dime inte rör sig och en motståndare allt för enkelt får komma upp och nicka in.
Jag råkade stå jämte en uppskattningsvis åttaårig flicka under den första halvlek och hon hade analysen klar; allt var domarens fel. Tyvärr var det inte så enkelt för en gångs skull. GAIS var helt enkelt värdelöst dåliga. De spelade utan självföroende både i passningsspel, närkamper och löpningar. Att jag inte ville skylla på domaren skede dock i halvtid innan inledningen av andra halvlek visade oss en serie direkt felaktiga och tvivelaktiga domslut. Allsvenskan är en medioker serie och det kanske är mycket begärt att domarna skall vara bättre. Men de flesta länder där domarna är än sämre är de också notoriskt korrumperade, vad de allsvenska domarna skall skylla på vet jag inte. Den unga experten frågade mig även vad ordet tidelag betyder, men den uppgiften lämnade jag över till hennes far.
I pausen fick vi även se den senaste i den långa raden av nyförvärv. Matao fick tröja nummer 29 och jag, som bittert gått och köpt en folköl, mummlade något om att 29 kanske stod för att han var den 29:e sämsta avslutaren i GAIS. Spelare värvas på rad, men ingen tycks duga för truppen.
Många underpresterade under första halvlek. Ingen var dock fullt så dålig som Eyjolfúr Hédinsson som joggade runt på mittplan och såg vilsen ut, misslyckades med enkla kortpassningar och inte ens vågade ta i i närkamperna. Att han blir utbytt i halvtid till förmån för Björn Andersson när GAIS går över till 4-4-2 var det minsta man kunde begära. Andersson för i alla fall med sig lite attityd och vilja i ett slött och håglöst grönsvart men är, konstigt nog, föga lämpad för rollen som target med GIF föga oväntat backar hem, tar det lite lungt och satsar på kontringar. eller satsar och satsar, det är bara att lunsa runt lite på mittplan och vänta på att någon spelare i hemmalaget slår en katastrofal felpass.
Jag skall inte dröja mig kvar av de sista fyrtiofem minuterna av tröttsam skitfotboll. Den enda svaga ljusglimten som ett läktarvrak som undertecknad kunde hålla sig fast vid var att Johan Mårtensson gjorde en intressant debut. Då MP inte varit så feg som Rolle och Batongen skulle det inte förvåna mig om Hédinsson får lämna plats i den givna nollpoängaren borta mot Elfsborg.
---
Hemma i hooden så bytte jag bort mitt medlemskap i GAIS och mitt säsongskort på ståplats om en kebabrulle och, vad jag trodde var ett sexpack folköl, men som visade sig vara spendrus lättöl.
Nej, det sista var inte riktigt sant. Jag fick betala min ångest-kebab med några skrynkliga stackars tjugor och kommer att stå där nästa match igen - mot bättre vetande.
---
Måsarna som började cirkla kring plan under andra halvlek åt sig mätta på död makrill.
Jag råkade stå jämte en uppskattningsvis åttaårig flicka under den första halvlek och hon hade analysen klar; allt var domarens fel. Tyvärr var det inte så enkelt för en gångs skull. GAIS var helt enkelt värdelöst dåliga. De spelade utan självföroende både i passningsspel, närkamper och löpningar. Att jag inte ville skylla på domaren skede dock i halvtid innan inledningen av andra halvlek visade oss en serie direkt felaktiga och tvivelaktiga domslut. Allsvenskan är en medioker serie och det kanske är mycket begärt att domarna skall vara bättre. Men de flesta länder där domarna är än sämre är de också notoriskt korrumperade, vad de allsvenska domarna skall skylla på vet jag inte. Den unga experten frågade mig även vad ordet tidelag betyder, men den uppgiften lämnade jag över till hennes far.
I pausen fick vi även se den senaste i den långa raden av nyförvärv. Matao fick tröja nummer 29 och jag, som bittert gått och köpt en folköl, mummlade något om att 29 kanske stod för att han var den 29:e sämsta avslutaren i GAIS. Spelare värvas på rad, men ingen tycks duga för truppen.
Många underpresterade under första halvlek. Ingen var dock fullt så dålig som Eyjolfúr Hédinsson som joggade runt på mittplan och såg vilsen ut, misslyckades med enkla kortpassningar och inte ens vågade ta i i närkamperna. Att han blir utbytt i halvtid till förmån för Björn Andersson när GAIS går över till 4-4-2 var det minsta man kunde begära. Andersson för i alla fall med sig lite attityd och vilja i ett slött och håglöst grönsvart men är, konstigt nog, föga lämpad för rollen som target med GIF föga oväntat backar hem, tar det lite lungt och satsar på kontringar. eller satsar och satsar, det är bara att lunsa runt lite på mittplan och vänta på att någon spelare i hemmalaget slår en katastrofal felpass.
Jag skall inte dröja mig kvar av de sista fyrtiofem minuterna av tröttsam skitfotboll. Den enda svaga ljusglimten som ett läktarvrak som undertecknad kunde hålla sig fast vid var att Johan Mårtensson gjorde en intressant debut. Då MP inte varit så feg som Rolle och Batongen skulle det inte förvåna mig om Hédinsson får lämna plats i den givna nollpoängaren borta mot Elfsborg.
---
Hemma i hooden så bytte jag bort mitt medlemskap i GAIS och mitt säsongskort på ståplats om en kebabrulle och, vad jag trodde var ett sexpack folköl, men som visade sig vara spendrus lättöl.
Nej, det sista var inte riktigt sant. Jag fick betala min ångest-kebab med några skrynkliga stackars tjugor och kommer att stå där nästa match igen - mot bättre vetande.
---
Måsarna som började cirkla kring plan under andra halvlek åt sig mätta på död makrill.
3 kommentarer:
Du köper väl din kebab på Isa's på Lantmätaregatan?
Jag vet var det ligger men har aldrig ätit där. Fel sida Hj. Brantingsleden. Men det rekommenderas alltså?
Ja. Gott och bra folk som har stället. Om du ska prata fotboll så håller de på Syrianska och inte på Assyriska. Hälsa från Peter.
Skicka en kommentar