måndag 18 februari 2008

Endast Atlas orkar bära runt spannen på läktaren

Fotboll handlar om pengar, mycket pengar. Det är la inte direkt någon världsomvälvande nyhet som jag börjar inlägget med. Speciellt är detta fallet i den ekonomiskt framgångsrika engelska Premier Leauge. Det krävs en ofantlig mängd pengar för att köpa en klubb och i England är det längesedan klubbarna i toppen sköttes som föreningar, ett ideal som SvFF fortfarande försöker hålla fast i trots återkommande kompromisser och bolagsbildningar.

Med en allt tyngre roll för pengar i en sport finns även risk att verksamhetens innersta kärna offras på Mammons altare (jag låter måhända som en gnällig gammal utopistisk kommunist, men jag menar kanske bara att pengar inte är det högsta av värden). Jag nämnde för några dagar sedan Scudamores förslag kring en 39:e omgång utomlands som väckt en hel del irritation på de brittiska öarna även om debatten inte tycks ha nåt lilla London eller Sverige i övrigt.

Vad som dock nått Sverige är (dock några veckor efter London; när du åker från den engelska till den svenska huvudstaden måste du komma ihåg att ställa tillbaka klockan nått år skulle jag tro) vilda planer i Liverpool att köpa klubben från dess amerikanska ägare. Missnöjet är stort med hur de amerikanska ägarna Gillett och Hicks - båda investerar pengar i idrott för profit snarare än filantropi - skött klubben. Idén går ut på att 100 000 supportrar skall köpa varsin aktie till ett värde av 65 000 kronor var för att köpa loss klubben, omorganisera den och för all framtid driva jänkarna från den engelska västkustens stränder.

Att det skulle fungera är la tveksamt, men inte nödvändigtvis ett idiotiskt projekt i sig, FC Barcelona, världen tredje rikaste klubb, lyckas trots allt rätt OK trots att dess president tillsätts genom val av klubbens medlemmar istället för aktieägare,jag är personligen skeptisk gentemot personer som framhäver den enda vägens politik om någonting.

Inga kommentarer: