onsdag 30 januari 2008

Blir någon nöjd?

Någon vecka efter Mark Isitts tudelade angrepp på stadsplaneringen och arkitekturen i Göteborg kommer nu en replik för en av bovarna i Isitts skildring; det socialdemokratiska kommunalrådet för stadsbyggnads- och trafikfrågor Anneli Hultén.

Efter att Isitt inte varit rädd för att i det närmaste gå till personangrepp är Hulténs replik mycket saklig och framförallt väl avvägd ur ett politiskt perspektiv. Nyckelord är demokrati, miljön, social utveckling, segregation, ekonomi och tillväxt, arbete och sysselsättning för medborgare et cetera.
"För oss är samtalet, dialogen och diskussionen grundläggande. Sedan kan den demokratiska processen alltid utvecklas, som i till exempel dialog Södra älvstranden för att få medborgarna delaktiga på ett djupare plan än tidigare. Modell Södra älvstranden tycker vi är ett bra exempel på hur fler icke professionella kan få vara med i samtalet om staden och därför kommer vi att använda den också när utformandet av Heden påbörjas i vår."
Hulténs svar är enligt min uppfattning mycket bra. Hon styr undan ansvaret till en kollektiv beslutsprocess (med kollektiv skuld för eventuella missförstånd och misslyckanden) och pekar på värden som näppeligen går att ifrågasätta. Vem kan klaga på fasad och husens höjd när värden som miljön, kommande generationer, demokrati och arbete kommer upp på tapeten? Vad jag dock saknar är några idéer och förslag överhuvudtaget om vad hon som politiker vill göra, man kan inte satsa på allt (under min research ser jag att biospolitikos i detta sista avseende kommit till en liknande slutsats)

Ändå finns det nog en del problem som bör tas upp och som Hultén inte kommenterar i sin replik. Hon framhäver beslutsmodellen för södra älvstanden som en framtida modell. Men är vi nöjda med hur det egentligen går i den processen? Jag har tidigare refererat till en debattartikel där Sören Olsson och Helena Westholm beklagar sig över utvecklingen i denna process; blandstaden som är öppet för olika grupper av människor offrats för en framtida gräddhylla. Samtidigt har både Isitt och även Wingårdh, beklagat sig över bristen på spännande lösningar i den nya stadsdelen.
Fyra förslag för södra älvstranden - alla hatades(?)

Nu är la i och för sig området södra älvstranden år, för att inte säga årtionden, från att bli verklighet. Men om missnöje från båda dessa fraktioner i debatten redan nu lyfts fram är jag lite orolig över slutresultatet både för södra älvstranden som heden.

Nu tror jag i och för sig att det är nära nog omöjligt att bygga annat än gräddhyllor i den betydelsen att allt som byggs är dyrt och ekonomin styr osvikligt vilka människor som kommer att bo där. Nya gräddhyllor lämnar dock plats i gamla gräddhyllor som kanske inte är så hemska för oss fattiga, vanliga människor. Vad jag hoppas på är att det byggs små och billiga kontors- och affärslokaler som ger plats för små- och nyföretagande på södra älvstranden. Utan lokaler till vettiga hyror kommer de aldrig skapas ett fungerande stadsliv - se hur roligt och livligt det är i västra nordstan. Tyvärr kommer la avtal och ryggdunk med tiden avgöra vad som kommer att finnas som arbetsplatser på södra älvstranden; tre managementkonsultfirmor, fyra affärer sammanlagt för 7eleven och pressbyrån, ett ica, ett espressohouse samt kanske H&M och någon annan kedja. Misstförstå mig rätt, jag vill inte bannlysa dessa företag, men det vore bra om det lämnades plats för andra än kommersiella jättar.

Dessutom tycker jag inte att det skulle skada att ta i rätt ordentligt på södra älvstranden. Ser för egen del hellre flera höga hus på södra älvstranden än ett par stora penisar kring heden (hade Strindberg pinkat på heden hade hela området varit k-märkt, nu är det ju bara platsen för den första fotbollsmatchen någonsin i Sverige).

5 kommentarer:

johannes sa...

Ännu ett klokt och välskrivet inlägg. Skeppsbron känner jag mig inte så orolig för, det blir nog mer eller mindre OK. Heden är det värre med. Vi skulle verkligen behöva fylla, åtminstone halva, denna enorma grusöken med täta stadskvarter. Risken är dock överhängande att man väljer "hus i park"-modellen om man gör något alls.

johannes sa...

Och ang. stadsarkitekt: Läs fd stadsarkitektens insändare i dagens GP 31/1. Tema: "Stackars unga som tvingas in i smutsiga stan" (Stampen). Eftersom jag bor där vid järnvägen, vet jag hur det är. Det är underbart.

När jag läste det kändes det ganska skönt att vi inte har någon stadsarkitekt.

Olle J. sa...

Ja, läste det, men lämnade tidningen på vagnen. Det var la något om att det måste in menlösa gräsmattor och andra barriärer för annars kan man inte bo i stan.

Jag var en smula skeptisk. Folk har trots allt ett val, man behöver och kan inte få allt; en lägenhet i stan är inte en villa i billdal med ett hektar gräsmatta och havsutsikt.

Anonym sa...

Västra Nordstan är väl dött för att man inte hade ambitioner att skapa någon handel där, Östra Nordstan skulle ju sköta den detaljen. Så jämförelsen känns inte relevant. Det att bli handel på Södra Älvstranden, lokaler i bottenvåningen är ju en uttalad förutsättning för projektet. Om det blir ett populärt stråk så kommer stora kedjor att etablera sig oavsett hur billigt man bygger och hur lågt hyran sätts. Så jag ser inte problemet faktiskt.

Olle J. sa...

Det var därför jag skrev små och billiga. Det är klart att det inte går att bestämma eller riktigt styra sånt. Men vänder man på det kommer kanske inte ens de stora kedjorna att vara intresserade om det smakar mer än det kostar- ponera att det inte blir ett framgångrikt stråk. Om kedjorna inte har råd, kommer antagligen ingen ha råd. Eriksbergs centrum har vad jag förstått inte riktigt lyckats etablera sig, men jag vet inte heller vad deras lokaler kostar för näringsidkare i jämförelse med likvärdiga platser i staden.

Sedan förstår jag att västra nordstan inte var avsett som handelstråk, även om det finns en del att göra där också (Delerium för ölfantasten). sådana områden måste också får finnas i staden, men det är la inget som någon har efterfrågat i detta fall. Jag använde mig av exemplet för att det var lättillgängligt, inte för att det stämde överens på alla punkter. Vegastaden är ett tråkigare exempel på innerstadsdel.