Handelsplats Sannegården och förhandlingsplanering

För en tid sedan reflekterade jag en del över den planerade centrumbildningen som planeras i Sannegårdshamnens inre del. Dessa tankar ledde snart fram till ett yttrande från YimbyGBG. Då jag bodde närmast av författarna till detta yttrande var det också naturligt att jag stod som kontaktperson. Som en följd av detta damp de så ner ett tungt grått kuvert på min hallmatta denna fredag. Innehållet bestod av antagandehandlingarna till detaljplanen för Sannegården Centrum.

En framtida spökstad eller kanske bara slätstruket

Nu fick jag tid att i lungt och ro läsa igenom alla de yttranden som kommit in under samrådet. Egentligen hade den ansvarige Anders Svensson redan kommenterat vår uppfattning sedan tidigare, så kommentarerna på vårt yttrande var inte direkt någon nyhet. I detta sammanhang tog även Johannes sig tid att bemäta responsen och fortfarande har ingen lyckats förklara för någon av oss varför säkerhetsavståndet på 80 meter från hamnbanan på något magiskt sätt är längre här än på andra platser (någon kvantfysiker som kan hjälpa mig!?).

I många och mycket står vår kritik fast och jag skall därför inte uppehålla mig vid alla detaljer. Den del jag fortsätter att fokusera på är frågan om dagligvaruhandeln som skall inrymmas i planen. Jag var i ett tidigt skede kritisk mot att handeln placerades bakom det förmenta centrumet med sin kollektivtrafiksplats och istället planeras att bli en låda med stora parkeringsytor placerade ut mot Lundbyleden. Anledningen till detta låg inte bara i att jag inte är så vidare förtjust i bilburna köplador utan i att det redan finns ett extern köpcentrum för bilister en allsvensk snedspark från detaljplaneområdet. Vid Eriksbergs köpcentrum ligger nämligen ett Coop Extra.

I de första handlingarna kan man läsa att

"[k]öpkraften i området [inte bedöms] tillräcklig för utbyggnad av dagligvaruhandel både i Eriksbergs köpcentrum (Fogsvansen) och i Sannegården Centrum. Den lösning som tidigare slagits fast i program och översiktsplaner kräver att de båda torgen profilerar sig så att de kan komplettera varandra." och även att "största möjliga rumsliga integration mellan handel och bostäder är [...] eftersträvansvärt."

Detaljhandel tydligt separerat i planens norra del

Så utifrån denna bedömning och denna ambition kanske inte ännu ett köpcentrum riktat ut mot Lundbyleden är vad närområdet behöver - om nu inte SBK själva skall välja de framtida innehavarna av dessa lokaler för att garantera att de verkligen kombinerar varandra och profilerar respektive "torg" (med tanke på hur detaljerade detaljplaner är är detta nästan rimligt!). Misstolka mig inte nu, jag har för egen del ingen ambition att hindra konkurrens mellan näringsutövare bara för att marknaden är för liten för två aktörer att överleva, men då SBK tydligen tar sådant i beaktande så är det inte mer än rimligt att ta med detta i min bedömning av deras handlingar. Några butiker skall integreras ut mot hållplatsen men det är alltså allt, en liten del i jämförelse med storleken på köpladan.

I det yttrande som jag var med och författade påtalade vi detta och menade att det vore mycket bättre att rikta dagligvaruhandeln ut mot parken och hamnbassängen. I deras kommentarer till vårt yttrande säger de nämligen att

"Stadsbyggnadskontoret har bedömt att den bästa placeringen av en sådan butik är utmed leden men samtidigt med nära gångavstånd till kollektivtrafiken".

Jones Lang Lasalle har vissa synpunkter då de menar att det vore bättre att utveckla Eriksbergs köpcentrum till ett stadsdelstorg och istället bara ha en mindre, bostadsnära livsmedelsbutik i Sannegården. Nu skall det verkligen poängteras att JLL inte är någon boende, även om namnet låter som det tillhör någon hitflyttat New Orleans-bo, utan ett stort internationellt företag som håller på med fastigheter och är involverade i - just precis - Eriksbergs köpcentrum. JLL talar alltså i egen sak och vill förstås inte få en likvärdig konkurrent till sina kunder på andra sidan Eriksbergsmotet. Vad som istället är lite mer intressant är SBK:s svar:

"[T]vå likvärdiga livsmedelsbutiker är det bästa alternativet då dessa kan understödja varandra[...]. Många lokala torg lider idag av att befintliga livsmedelsbutiker har för liten yta och därigenom för en tynande tillvaro i bilsamhället."

Låt oss för idag strunta i logiken som ligger bakom uppfattningen om att två likvärdiga livsmedelsbutiker understödjer varandra och hur spontant olämpligt Eriksbergs köpcentrum känns som stadsdelstorg för boende söder om Hamnbanan. Låt oss istället fokusera på det där sista ordet som SBK kände var viktigt att poängtera. Vi lever alltså i ett bilsamhälle alltså. På Älvstranden Utvecklings hemsida står det att "Vi utvecklar det nya Göteborg". Trots en massa surr från kommunens håll om att fler skall åka kollektivt, gå eller cykla och att på Norra Älvstranden så planeras för den Goda staden (jag vill dock se de som säger sig planera den Onda staden) med levande och mänskliga miljöer. Ja, inget är tydligen mer mänskligt och levande än Eriksbergsmotet!

Det hela skär sig en smula med med kommentarerna till Svensk Handel, som, tycker att handeln i Sannegården skall vara unikt och pratar om en attraktiv miljö som är lockande och spännande dygnet runt (det är ju det parkeringsytor framför köplada formligen skriker - eller hur?), där det påekas att...

"Sannegårdens inre del utgör ett område med handel och bostäder som knyter samman östra och västra Sannegården och skapar en helhet. Handeln i området ligger mycket bra till ur kollektivtrafiksynpunkt och för närhandel för de boende i området. Livsmedelshandeln samt annan handel inom området kan därmed förväntas få en annan funktion än Eriksbergs handelsområde, där huvuddelen av besökarna kommer med bil."

Men vänta lite nu, om det nu är detta som är det kompletterande med Sannegårdens livsmedelsaffär, varför ligger den då ut mot leden medan två futtiga butiksytor planeras ut mot det för i området boende mer naturliga och för syftet planerade mötesplatsen och torget/parken som skall ligga precis vid hamnbassängens kant och vid busshållplatsen?

ICA ex machina! Plötsligt så dyker de upp som i dokumentet. Detta företag dyker inte upp någonstans i de handlingar med detaljplanen som jag och Yimby tog ställning till men nu är de här med sina åsikter om olika detaljer för den framtida livsmedelsaffären och passar även på att berätta för oss om den kommande frälsningen:

"ICA vill informera om att ICA Sverige bedriver ett rikstäckande energioptimeringsprojekt där projekt ICA Kvantum Sannegården är valt som ICA's [Sic, apostrof istället för kolonn] pilotprojekt!"

SBK fyller snabbt på svarar:

"[SBK] har reviderat plankartan utifrån ICA's [sic igen!] önskemål. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av ICA's [sic!!!] intentioner om energioptimering."

Så bra att ICA tänker på att energioptimera sin butik i bilsamhället, jag var lite orolig där ett tag. Det är alltså helt klart att ICA skall ha en affär i den nya Sannegårdens centrum. Man undrar ju lite i vilket skede det blev klart och vilket inflytande de kan ha haft på planeringsprocessen trots att de aldrig omnämnts tidigare i offentliga handlingar för denna detaljplan.

"I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet."

Plan- och bygglagen (1987:10) § 26

En noggrannare läsning av handlingarna visar således på det som man misstänkt länge - detaljplanen är en produkt av förhandlingsplanering. Med förhandlingsplanering avses att ett fåtal politiker eller tjänstemän med oklara mandat kommer överens med privata intressen utan att detta klargörs tydligt och formellt. Sedan klubbas förslaget igenom enligt PBL utan att det allmänna och andra enskilda intressen har någon riktig möjlighet att påverka eller vinna inflytande över resultatet. Frågan vi ställer oss är givetvis när ICA involverades i detta? Har andra möjliga intressenter - som måhända accepterat andra lösningar - tillfrågats? Dessa frågor är förstås svåra att få svar på - det har ju inte direkt skett öppet.

Från en viss synvinkel är ICA:s önskemål om att ha affären ut mot leden förståerliga. Många större köplador anser att det är viktigt att synas från vägen. Det handlar om att synas tydligt så att bilisten inte missar ett köp. I princip är det inte heller någon skillnad för andra affärer och verksamheter oavsett om kunderna går, åker kollektivt eller cyklar - det är bra att synas. Det är inte direkt ovanligt att stadsdelstorg är direkt olämpligt placerade ur en handelssynpunkt. Att ICA förstås både vill ha kakan och äta upp den. Alltså få Sannegårdens boende som kunder och konkurrera med Coop Extra om deras bilåkande kunder.

Det är dock tveksamt om ICA:s önkemål skall vara övervägande när kommunen gör upp planer för kommunal mark. De idioter och stackare i Sannegården som nu måste gå två kvarter längre (ett kvarter upp, ett kvarter ner) för att nå sin lokala mataffär skulle måhända kunna tänkas ha en åsikt. Någon kanske skall informera de människor som väljer att gå eller åka kollektivt - vilket kommunen säger att det är bra att vi gör - att vi faktiskt bor i ett bilsamhälle och det är inget man kan göra något åt ens med ett totalt kommunalt planmonopol. Att garantera ICA en gigantisk reklamskylt vid vägen och en väl synlig parkering skulle till exempel inte kunna vara en acceptabel kompromiss?

Under tiden ägnar sig andra saksägare, de boende alltså, att sida upp och debattera färgsättningen på fasader och balkonger (det står att de skall vara färgglada - henska tanke!) de nya husen, oroa sig för solvinklar och för sina parkeringsplatser (vi lever ju i ett bilsamhälle!). Ja, färgsättning på fasader tas upp i detaljplanerna redan på ett relativt tidigt skede. Det anses la vara viktigt för att samrådet skall vara demokratiskt och för att alla skall kunna säga var de tycker - demokrati är viktigt!

Är det bara jag eller är det någon som står nere på kajkanten, silar mygg och sväljer kameler?

Apor i rymden

Kunde under torsdagen läsa i DN att Christer Fugelsang, som tydligen återigen skall lämna denna gröna och blåa planet, fokuserar mer på det blåa och avser ta med sig en Djurgårdsflagga ut i rymden.


Nu blir innebörden av den inledande scenen i filmen 2001 - Ett rymdäventyr uppenbar!

I övrigt får man la hoppas, för GAIS skull, att Djurgårdens IF fortsätter att spela dåligt under säsongen. För Christer är det la inget större problem i vilket fall - för rymden kan ju ingen höra dig gråta.

---
Den första apan i rymden var för övrigt Albert II, en Rhesus-apa, som överlevde förbi Karmanlinjen.

Köttgrytor och affischer

Med ett EU-val som obönhörligt kommer allt närmare, som ännu en säsong av vinterkräksjukan, har affischer börjat dyka upp både här och var (äntligen kommer oanvändbara vägimpediment till användning!).


Den som roat mig mest har varit folkpartiets, som säger att de vill röra runt i grytorna. Jo, det är klart att kandidaterna vill komma fram till de feta köttgrytorna som en post i Bryssel kan innebära. Fast det kanske inte var det de menade. På bilen ovan, för övrigt tagen från folkpartiets egna kampanjhemsida, passar den i övrigt bra ihop med dansband-affischer och traktor-dragande.

En tröttsam blandning av menlöst och pekoral är vad i stort sett alla partier sätter upp både här och där. Budskapen som framförs klarar sällan av det berömda och ack så vetenskapliga skitsnackstestet; att vara emot det som texten förespråkar är helt enkelt ohållbart eller idiotiskt. Vem är egentligen officiellt för korruption och svågerpolitik?

Men det är ju så lätt att klaga. Hur skulle man själv göra för att med en mening sammanfatta att man vill göra något positivt inom en gigantisk djungel av politruker och lobbyister i ett komplext politiskt system och som, med hjälp av en budget på sådär 120 miljarder Euro, sätter en policy för en region med en halv miljard invånare?

Som PR-nisse är det nog rätt lätt att resignera och nöja sig med något vagt positivt. Det är nog lättare att sälja konserverad gröt.

Tvätta händerna innan toabesöket också

Jobbar kväll idag och går runt och fixar lite hemma samtidigt som jag lagar min version av korv stroganoff. Under detta behöver jag gå på toa. Ja, jag vet förstås om att det är viktigt att tvätta händerna efteråt, speciellt när man lagar mat.

Ibland är det dock även viktigt att tvätta händerna innan toabesöket. Glömde jag nämna att chili är en viktig del av min Stroganoff?

Fy satan!

GAIS 2 - 2 Kalmar FF

Upplägget inför söndagens match var inte direkt idealiska. Efter att ha varit borta på megaloppisen i Majorna och så när dödats av min bättre hälft (för mig än cykelfärd på sju kilometer något helt naturligt, för min bättre hälft som aldrig cyklar var det tydligen rena Golgatavandringen) kunde jag i vilket fall inte låta bli att glida iväg till GP för en öl innan match. Därinne var det som en likvaka. Folk drock runt med tom blick och stirrade lite trött på Millwall - Scunthorpe. När jag cyklat hemifrån hade Millwall lyckas vända 0-1 till 2-1 men under andra halvlek släppte de in två mål och missade avancemang upp till Englands andraliga. På många sätt gav detta en föraning om vad som komma skulle.

Ja, att det hela var som en likvaka var kanske bara att vänta. Efter en derbyförlust bara några dagar tidigare hade folk förstås svårt att ladda om inför ännu en väntat förlustmatch mot svenska mästarna från Kalmar. När GK:s ledning tyckte det var hög tid att gå stängde Dj:n av musiken och sedan traskade de iväg. Jag stod kvar och suckade ett tag med en öl i handen och diskuterade laguppställningen med en lokreperatör.

Lag [4-2-3-1]:
1. D. Jankulovski;
19. M. Dahlgren, 2. R. Ekunde, 15. F. Lundgren, 20. K. Gustafsson;
6. R. Ayarna, 8. R. Spong;
21. M. Lindström, 17. J. Mårtensson, 25. W do Carmo;
18. P. Ericsson

Ja, just det - laguppställningen. Reuben Ayarna, mittfältaren som värvades från Boston College (inte Harvard, inte MIT), har under sin tid i GAIS varit något av en spökspelare som då och då hoppat in och gjort lovande insatser men sällan startat. Nu skulle han alltså in i laget. Jag har haft vissa förhoppningar om honom som en frälsare genom att han så ofta vissat en bra blick för spelet och presterat bra crossbollar. Nu får han alltså komma in i en delvis omformad förstaelva.

På det berömda papperet har Ayarna tagit Lycéns plats till vänster på mittfältet. Det står i alla fall för undertecknad snart rätt klart att Ayarna tagit en mer densiv position på innermittfältet. Istället är det Wanderson do Carmo som tar plats till vänster. Genom att mittfältet nu består av Johan Mårtensson, Richard Spong och Ayarna finns det inte längre en given tia övergår formeringen från 4-2-3-1 snarare till 4-5-1 med offensiva yttrar, vad som med en offensiv inställning kan skrivas som 4-3-3.

Formationen 4-5-1 är väl lämpad för att bevara en ledning eller grisa sig till en poäng genom att mittfältet blir väldigt tätt. Det är också något som tycks lyckas under en stor del av matchen. Det hela gynnas av att Ayarna visar sig vara bra på att läsa spelet och oftast står rätt på mittfältet för att stoppa uppspel och nicka undan. På så sätt är det inte ett problem att låta det bökande vildsvinet Spong springa runt huvudlöst och tackla och sparka på allt som rör sig.

Även om GAIS offensiv aldrig riktigt lyfter så är Kalmar FF:s chanser väldigt få. Det mest är dåliga distansskott. När jag nu i skrivande stund går in och kollar på statistiken och skottkartor så har smålänningarna endast fått två skott registerade under den första halvleken. Vi slipper i relativt hög usträckning tidigare matchers allt för lågt liggande försvar. Defensivt är upplägget mycket lyckat och med tanke på tidigare resultat och motståndent är det fullt förståerligt att Alexander Axén går på denna linje.

Wanderson på kanten är en fråga som debatterats livligt. Han har bedömts som för långsam för en kantposition och att hans tekniska kvalitéer med boll kommer mer till sin rätt centralt. När Wanderson började i GAIS fick han ofta spela till vänster men blev en stjärna först när han fick flytta in mer centralt. Nu tycks dock motståndarna vara medvetna om detta och ger honom väldigt lite yta. Inte för att Wanderson behöver så mycket yta, men i alla fall. Från en vänsterposition kan han söka sig in med boll och söka lägen eller sticka in bollar till övriga spelare. Ett problem med det senare är dock att spelarna att passa står fel, är frånvarande, står still eller så är Wandersons passningar allt för lösa. Pär Ericsson kämpar på bra i boxen och har i mångt och mycket ett otacksamt jobb när kalmariterna flera gånger hänger på honom i klasar. Under dessa omständigheter är det bättre att Wanderson gör jobbet själv och det är också i mångt och mycket det han gör - resultatet blir två klassmål där det andra är helt och hållet en egen konstruktion från början till slut. Ett fint avslut av en spelare som det är mycket möjligt spelade sin sista hemmamatch för GAIS. När han är borta är GAIS chanser att hålla sig kvar troligen mycket skrala.

Vet inte ens om jag vill skriva om slutet av matchen. Den duktiga Richard Ekunde blir skadad och byts ut mot Andreas Tobiasson. Då vi försvar en ledning och vi därmed kan förvänta oss fler långa chansbollar in i straffområdet känns det inte allt för illa att få in en nickspecialist i backlinjen. Både Kenneth Gustafsson och Mikael Dahlgren har jobbat på rätt bra ute på sina kanter och mittfältet är som sagt kompakt. Bara att stänga av matchen och spela av tiden. Detta förstår också Alexander Axén som byter in Björn Andersson och Eyjolfur Hedinsson, två pigga spelare som torde orka med att löpa sönder de sista tio minuterna. Istället släpper vi in två mål under matchens sista minuter. Det är fullständig katastrof. Efter att ha gått till matchen och återigen förväntat sig 0-3 så går man därifrån och känner sig besluten på tre poäng. Med tre poäng i denna match hade GAIS åter fått ett litet andrum och kunnat åka ner till Malmö FF med en viss säkerhet i att en förslust inte är så hemskt. Nu är det istället så att GAIS behöver alla poäng de kan få, med tanke på det psyke som tycks finnas i ett lag som inte ens klarar av att försvara en tvåmålsledning på hemmaplan kan vi la återigen förvänta oss ett pinsamt nederlag när nervösa spelare ramlar runt och panikrensar på inköpta skånepågar och en Wilton som bombar från långt håll.

Domaren är som vanligt ett kapitel för sig. Publiken på Preppens (och även L3 kan jag tänka mig) var emellanåt i fullständigt i upplösning av domarens beslut. Jag lyckades i mångt och mycket hålla god min - man är la ändå härdad - i första halvlek men i andra brast det även för mig. Jag tror inte att domaren var partisk, problemet var mer fundamentalt än så. I första halvlek tillätt domare Håkan Jonasson väldigt mycket på plan. Detta drabbade givetvis i första hand GAIS, som trots ett lite halvknackigt spel, ändå var det mer spelförande laget. I paus satt la domartrion och käkade banan och kom överens om att de varit för snälla i första halvlek. Så när andra halvlek kommit igång så ändrar domaren sin bedömningsnivå och då GAIS tagit ledningen och släpper över taktpinnen till ett jagande Kalmar får då GAIS återigen domaren emot sig genom att han plötsligt börjar blåsa kalmarfrisparkar som någon slags Colombiansk VM-domare.

Efter matchen kände jag mig lite som youtube-legenden Sparven - förbannad skit!

GAIS 0 - 1 IFK Göteborg

Att skriva ner någon rapport bär mig emot och därmed är den försenad. Undermedvetet hoppas jag la att det hela skall glida förbi ner i tysthet. Inte för att jag är extremt nedslagen, förlust var ju något jag räknade med, men det svider alltid att förlora mot en så menlös förening som den föga broderliga alliansklubben IFK Göteborg.

Lag: [4-2-3-1]
1. D. Jankulovski;
7. J. Lundén (52' 3. A. Tobiasson), 2. R. Ekunde, 15. F. Lundgren, 20. K. Gustafsson;
8. R. Spong, 17. J. Mårtensson (75' 6. R. Ayarna);
21. M. Lindström, 25. W. do Carmo, 11. T. Lycén (69' 22. B. Andersson);
18. P. Ericsson

Sådär, nu orkade jag plita ner laguppställningen. Skall inte gå in närmare på matchens detaljer annat att konstatera att GAIS, återigen får man la säga, ville mer och på många sätt vara bättre än IFK Stockholms avkomma. Fler avslut totalt och även på mål borde ha renderat ett bättre resultat. Att GAIS brännde sina chanser och inte lyckades förvalta en mycket bra start medan en annan fotbollsavkomma, som för närvarande spritter av självförtroende, kan utnyttja en av få chanser fienden får är bara beklagligt.

Laget spelare som sakt relativt bra. Det är då störande på flera sätt. Först och främst givetvis för att vi gick därifrån utan poöng utan för att det visade hur viktigt inställningen tycks vara för GAIS och i vilken mån den allt för ofta saknas. För GAIS ville så mycket mer än den lilla satans förstaelva (tyvärr hade inte domare Stålhammar derbyglasögonen på sig och belönade IFK:s inställning genom att sprida ut gult till grönt och svart). Vad som dock svider mer än att tanken på att en likartad inställning hade kunnat rendera flera trevliga poäng (som ju kan vara bra att ha) mot bottenlag som Djurgårdens IF och Hammarby IF och måhända även ett bättre resultat mot mittenlaget Örebro SK. Att GAIS underpresterar mot lag som vi har en rimlig chans mot och sedan gör en god insats mot lag som vi har begränsade möjligheter att ta poäng mot är inte en sund strategi för överlevnad.

Inställningens betydelse kunde bland annat skönjas i ett bättre fungerande försvarsspel. I många matcher - som exempelvis ÖSK borta - har GAIS defensiva mittfält tillsammans med försvarslinje sjunkigt ner i knät på målvakt. Det har inte funnits några möjligheter att ställa om när bollen vunnits och därigenom hota motståndarna. då våra offensiva spelare isolerats av det glapp som uppstått dem emellan. Istället har rensningarna hamnat hos moståndare i bra lägen. Om ni såg Real Madrid mot Barcelona (2-6) för några veckor sedan kanske ni förstår vad jag menar. Att åka till Real Madrids Santiago Bernabéu och spela med så extrem hög press borde egentligen vara självmord, även för ett lag med kvalitéer som Barcelona. Orsaken till att det fungerar kan troligen härledas till ett mentalt övertag - Barcelona försökte sig på samma taktik borta mot Chelsea en tid senare och där fungerade det inte alls. GAIS behöver våga spela fotboll, även när det inte är derby. För detta räcker det inte att Alexander Axén tittat på Barcelona på teve, han måste kunna förmedla detta till spelarna (i den mån laget nu överhuvudtaget skall kolla på Barcelona för inspiration - finns nog mer kunskap att hämta från Trelleborg).

I och med att Björn Andersson gjorde debut efter sin skada gick laget över till mer av 4-4-2, med Wanderson do Carmo som vänsterytter. I det läget hade GAIS redan stuvat om i backlinjen och satt in Andreas Tobiasson, vilket fick ut en duktig Richard Ekunde på högerbacksplatsen. en del förespråkar 4-4-2 närmast som ett mantra. Jag håller inte med att siffrorna säger att om hur ett lag spelar eller att det ger någon form av frälsning. Om vi dock tittar på det kommande motståndet torde det vara värt att prova på 4-4-2 i just den matchen. Vad jag erfar spelar Kalmar FF med 4-3-3. I det läget är på papperet fem mittfältare onödigt. Fyra mittfältare skall i realiteten kunna kontrollera detsamma. Dessutom kan det finnas poänger att låta Wanderboy börja ute på kanten för att på så sätt få lite utrymme och komma undan Listerby-traktorn Henrik Rydström. Om denne nu kommer känner sig tvungen att flytta utåt för att komma åter vår vän do Carmo torde detta kunna skapa en del ytor för Johan Mårtensson framåt.

Den enda riktiga behållningen med matchen i övrigt var när Fredrik Lundgren tryckte till AZ Alkmaars senaste floppvärvning - det var värt ett gult kort.

Uppståndelse uppskjuten på obestämd tid

Med en bakomliggande stress ilande genom kroppen sätter jag på vatten på spisen, här skall det kokas makaroner! Andliga sånger hörs från Sveriges Radio P1 denna Kristi himmelsfärdsdag 2009. Det är likaledes folknykterhetsdagen men samtidigt öppnar också , mot polisens vilja, puben Gamle Port sina dörrar för den modfällda och nervösa flock av troende flagellanter som behöver både en och flera öl för att dämpa sin ångest. Nej, detta är troligen inte en fröjdens dag. Om Gravem funnits på plan hade inte spelat någon roll. Vissa saker händer bara var 16:e år.

Moraliska segrare förlorar alltid.

Kvibergs anti-stad

Det här inlägget finns också i en mer seriös, vuxen version på gbg.yimby.se.

Så kom det tillslut, beslutet om att det är fritt fram att bygga Kvibergstaden. Stad är ett ord som är positivt laddat men som vanligt är det inte mycket innehåll i ett ord som slitits ut så att det förlorat all mening.

Notera denna stiliga volymstudie:

Färdigt miljonprogram, addera parkeringsplatser och tinnertrasa!

Hurra, en stor rondell och ett antal fristående lameller med menlösa gräsytor som skall ge den där härliga känslan av Scaft. Sedan finns det en park också, vilket egentligen är en buskig bergsknalle som byggbolagen är för lata för att spränga bort. Glöm inte att addera den viktigaste ingrediensen som lämnats utanför denna bild; stora trista parkeringsytor! Det här är inte stad, detta är rena rama Mölndal!

Med tanke på att exempelvis Mats Arnsmar, byggnadsnämndens nya ordförande, fortfarande försvarar miljonprogrammen så är det la i och för sig helt i deras linje att bygga mer miljonprogram.

Privat piraträttsskipning

Brukar inte länka till andra bloggar eller liknande bara för att citera. Häromdagen såg jag dock eolig notis som jag inte kan låta bli att sprida vidare. Detta från bloggen Alliansfritt Sverige - en blogg som i stort sedan endast går ut på att klaga och gnälla på den sittande regimen. Kanske inte vidare konstruktivt och med en tendens att bli tröttsamt. Inlägget, som jag citerar i sin helhet nedan, tycker jag dock är ett litet guldkorn:

NOTIS. Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) konfronteras i dagens partiledardebatt med sitt uttalande i fildelningsfrågan från valet 2006 då han sa att "vi ska inte jaga en hel ungdomsgeneration". Den som fattade det som att ungdomsgenerationen inte ska jagas har alltså fullkomligen missuppfattat saken enligt Reinfeldt, som endast lovar att staten inte ska jaga ungdomsgenerationen i fråga. Istället överlåts den rättsskipningen till privata företag.

Kopieringspapper och 24h-regeln

Behöver skriva ut några sidor. Kollade i min låda och noterade att jag inte verkade ha papper så att det räcker. Gick ner till dagligvaruaffären för att se om de hade utskriftspapper, det hade de.


På väg mot kassan kollar jag på baksidan, där det står följande:

""Förvara kopieringspapperet bredvid kopieringsmaskinen i minst 24 timmar före användning"

Oj, hur skall jag göra nu? Jag behöver verkligen skriva ut dokumentet idag. Nu måste jag alltså vänta till imorgon förmiddag. Dessutom förvarar jag mitt papper i en låda ungefär en och en halv meter ifrån maskinen, är det nära nog eller skall jag lägga förpackningen på marken jämte maskinen?

(undrar vad som händer om jag fuskar?)

Örebro SK 2 - 0 GAIS

Nä, det blir nog ingen matchrapport idag. För en gångs skull har andra prioriteringar i livet fått ta överhanden. Som en följd av detta kommer jag troligen att missa i alla fall delar av första halvlek.

Ärligt talat vet jag inte om mitt hjärta klarar av att stå på någon pub och återigen se GAIS underprestera och ge bort bollen till ännu ett lag för nedre mitten. Med tanke på de tre återstående matcherna efter ÖSK borta - Den Lilla Satan, Kalmar FF och så Malmö FF borta blir det tillräckligt med förluster att "avnjuta" i vilket fall - den sista maj kommer det bli en lång hemresa i Gubb-bussen om man säger så.

Spridda åsikter kommer kanske att adderas vid senare tillfälle.

---
Missade bara 25 minuter men jag ser ju att jag hade helt rätt - GAIS spelade givetvis helt uruselt. Trots att det på papperet är två defensiva mittfältare kan GAIS inte erövra boll på mittfältet. På så sätt blir såväl försvars- som anfallsspel lidande. En markant omdirigering i spelupplägget måste till för att GAIS skall kunna undvika bottenstrid.

Vad får man göra på avenyn egentligen?

I dagens gepe beklagar sig Avenyns företagarförening (genom Madeleine Oom Wahlberg) över den stundande studenten. Tydligen har det blivit en trend att slänga champangeflaskor omkring sig när man skrålar om fy fan vad bra man är. Wahlberg menar att om det fortsätter så här tycker hon att studentflak på Avenyn skall stoppas.

Få se nu, vad tycker företagarföreningen skall bort från Avenyn? Jo, gatumusiker skall bort, sedan vill de bli av med spårvagnar och butiker som inte passar in och nu skall alltså studenter eventuellt motas bort.

Nu håller jag verkligen med att kringkastande av glasflaskor är ett otyg. Det är givetvis inte ett acceptabelt beteende, även om man tagit studenten (dessutom kanske Göteborg med sina fem miljoner gymnasieskolor skulle kunna försöka ha sin avslutning på ungefär samma dag och intre dra ut på det i flera veckor). Men inte kommer problemet att försvinna för att det inte sker på Avenyn. Nä, det kommer antagligen ske på en annan gata istället. det är lite av företagarförenings attityd - allt som inte passar dem kan ske på någon annan gata.

Nästa gång är det la bäst att jag lägger mina pengar i ett kuvert vid Kungsportbron och skyndar mig därifrån - jag har ju inte bakåtslick och solariebränna och passar kanske inte in i den atmosfär som passar sig på Kungsportsavenyn.

Hållbar stad på Älvrummet

På onsdagskvällen så var jag på den tredje uppsättningen av Science Café Göteborg. Den första kvällen hamnade om staden vid älven, den andra handlade om medias roll (vilket jag missade) och denna gång handlade det alltså om hållbar planering.

Eller, tja - vet inte om det var så värst mycket om stadsplanering. Huvudtalaren John Manoochehri, som tidigare under dagen intervjuats av Gepe, verkade mer fokuserat på att designa smarta lösningar som företag kan tjäna pengar på (allt givetvis inlindat i en sockervadd av hållbarhet och nätverk) än något som i så hög usträckning har med stadsplanering att göra.

Det hela hamnade någonstans mellan det självklara och det luddiga och det blev inte så värst mycket debatt överhuvudtaget. De flesta som försökte få till en fråga hamnade la i strikt mening utanför ämnet (?) eller så kunde huvudtalaren inte riktigt svara på det, även om svaret tog lång tid. Det hela blev inte bättre av att en forskare från Chalmers med föga fingertoppskänsla kände att ett medborgarcafé är rätt ställa för att sätta igång lite klassisk akademisk polemik mot huvudtalaren - självfallet med tillhörande name-dropping.

Efter att alla debatter så där halvdött efter långrandig, halvt om halvt intetsägande respons från Manoochehri (lättare att uttala än att stava) så började forskaren från Chalmers återigen orera, när jag smög ut i den friska kvällsluften hörde jag henne säga London School of Economics...

En mer "objektiv" skildring finns på YimbyGBG.

Meddelarskydd i pseudofffentlig sektor

Under ett antal år har det blivit allt vanligare att privata företag eller motsvarande utföra arbete och tjänster som tidigare i stor utsträckning utförts av den offentliga sektorn. Byråkratin har så att säga valt att satsa på sin kärnverksamhet (vända på papper?) och betalar privata företag för att göra markarbetet.

En intressant och viktig detalj är vad som då händer med meddelarfriheten. Under Tryckfrihetsförordningen har en offentlig tjänsteman rätt att anonymt läcka uppgifter om oegentligheter i verksamheten. I och med att många i verksamheten i realiteten inte utförs av offentliga tjänstemän undrar man ju lite vad som då händer med denna frihet; från medborgarperspektivet har ju behovet av en väl fungerande offentlig sektor inte ändrats i och med att det utförs på entreprenad.

Detta problem har borgerliga ledamöter fått svara på i en enkät och de flesta tycks inse problematiken:

"[E]en stor del av de borgerliga riksdagsledamöterna tycker att det är problematiskt att anställda hos privata företag som bekostas av skattemedel inte har samma meddelarskydd som offentligt anställda. En majoritet av de ledamöter från centern, folkpartiet och kristdemokraterna som svarat på enkäten tycker att skyddet för privatanställda är för dåligt."

Även oppositionen delar i sak uppfattningen att medelandeskyddet bör stärkas. Denna inställning gäller dock inte moderaterna och Willemo Carlsson (m) visar i sitt svar på ett ytterst intressant perspektiv på vad man kan använda ordet demokrati till:

"Man missar ofta att man ska gå till sin närmaste chef om man uppmärksammar något som inte borde ske. Många offentliganställda väljer att gå till tidningen i stället. Det är en odemokratisk ordning, säger Willemo Carlsson (m) till Scoop."

Att tjänstemän låter alla medborgare få ta del av oegentligheter inom på entrepenad utförd offentlig service är alltså odemokratiskt. Demokratiskt är det att hålla informationen inom det privata företagets hierarkiska struktur och inte läcka ut den till medborgarna. I övrigt bör vi notera att frihet är slaveri och okunnighet är styrka!

GAIS 1 - 1 IF Elfsborg

Innan - och även efter, skulle det visa sig - var IF Elfsborg det enda laget i allsvenskan med en nolla i förlustkolumnen. Då de dessutom tippats som vinnare av de flesta tränare vid upptaktsträffen och till skillnad från en del andra lag i mångt och mycket levererat hade jag verkligen inga stora förhoppningar inför söndagens möte. Istället gick jag runt och mumlade något om 3-0 till gästerna och hur onödigt det är att förstöra en trevlig söndagseftermiddag med GAIS-förluster. Måhända är det bara hövligt att ge gästerna poäng men när gästen är Haglund & Co vet man tyvärr att han kommer trampa in med sketiga stövlar och om han inte är nöjd kommer han att börja säga negativa saker om vår gamla parkett och våra turkiska mattor (kvarlämnade av Pascha Effendi) - trots att vi vet att Haglund har fuskparkett och trasmattor hemma på storgården.

Lag: [4-3-2-1]
1. D. Jankulovski;
7. J. Lundén, 2. R. Ekunde, 15. F. Lundgren, 20. K. Gustafsson (67' 5. G. Gunnarsson);
8. R. Spong, 23. E. Hedinsson;
21. M. Lindström, 25. W. do Carmo, 11. T. Lycén (61' 14. D. Nicklasson);
18. P. Eriksson

Ungefär tre-fyra minuter in i de flesta matcher så börjar en känsla bubbla upp i mig då jag önskar att matchen bara kan ta slut snart så att jag kan gå hem. Inom dessa första tre-fyra minuter han en hel del hända. Först rusar den utmärkte och duktige slitvargen Pär Eriksson fram i kamp och lyckas sånär ge GAIS ett tidigt ledningsmål i ett avslut som dock dalar högt över ribban. Sedan följer två avslut på mål av gästerna, först ett inne i straffområdet och sedan ett på distans av Taco-Anders från Guldheden. Sedan ville jag som bekant gå hem.

Jag lugnade dock ner mig och stannade kvar på läktaren (det gör jag ju alltid - mott bättre vetande). Även om Elfsborg lyckades bolla på rätt bra så höll GAIS defensiv stången. Att få in gamlingarna Kenneth Gustafsson och Jonas Lundén tycks i alla fall delvis löst osäkerheten i försvaret. Att Lundén skjuter iväg en hel del bollar kan jag leva med om han sköter sitt defensiva ansvar. Kenneth är det många som tycks älska att hata. Det är dock tydligt för i alla fall mig att han är det bästa alternativet vi har på den platsen och att han inte heller gör bort sig i allsvenskan.

Kenneth skall dock delvis lastas för gästernas ledningsmål då han hamnar lite för långt ifrån sin ytter som snabbt levererar in bollen mot borte delen av straffområdet. Där står tre gaisare och bevakar två fiender vid främre stolpen. Ingen har någon blick bort mot bortre varimot Taco-Anders kommer löpande från mittfältet. Lundén, som måhända borde se högra stolpen som sitt ansvarsområde, försöker springa ut och nicka undan, men Svensson är först och nickar retsamt enkelt in 0-1. Båda ytterbackarna medskyldiga när jag precis hyllat deras återkomst - det är ingen svartvit verkligheten vi lever i. I ett ögonblick formar Anders Svensson, som fått ta mycket hån från Preppens, handen mot örat för att lyssna på tystnaden, Endast några ögonblick som sagt - han får snart höra att han skall dö efter matchen.

En annan spelare som måhända skulle tagit hand om målskytten var Eyjólfur Hédinsson (jag måste fortfarande kolla hur hans namn stavas, varje gång) som uttryckligen skulle ha fått på sig ansvaret att markera bort Elfsborgs med åren allt rundare fixstjärna (stjärnor brukar la i och för sig vara runda?). Eyo fick i ett sent skede hoppa in i laget och ta den unge stjärnan Johan Mårtenssons roll då denne fått problem med ljumsken. Västgöten i det yngre U21-landslaget har inte riktigt kommit in i samma form som under hösten 2008 och hans plats på plan har varit omdiskuterad. Några har menat att det inte fungerar i samspelet med slåttermaskinen Richard Spong. Måhända bra för grabben att stå över några matcher och tur att Eyo kan få komma in och visa att han också har en chans att komma tillbaka till sin sedan länge hädangånga storform. Spong var på många sätt en viktig bollerövrare under matchen, jag är dock en smula skeptisk till vad han sedan gör av den. Under försäsongen vann laget 2-0 mot just Elfsborg och i därtill hörande matchrapport från min sida skrev jag att han stod för smarta, enkla bollar framåt. Dessa saknas i dagsläget.

Just framspelningar i djupled från en låg position på mittfältet har annars varit just den ljumskskadade Mårtenssons styrkor. Under delar av matchen hamnade istället Wanderson do Carmo lite märkligt i denna roll. Inte för att jag betvivlar hans roll som framspelare - tvärtom - men långt ner i banan med både motståndarnas mittfält och försvar framför sig var dessa i tanken goda med i utförandet misslyckade framspelningar direkt kontraproduktiva. På många sätt hamnade brassen allt för långt ner och kom inte till sin rätt. I andra halvlek kom han högre upp hamnade där lite väl ofta som target och tvingades ta emot höjdbollar. I denna roll fungerar Pärlan mycket bättre. Det var en kombination av deras bästa kvalitéer och hejdlöst tjongande från en av GAIS mer mediokra passningsspelare som gav publiken något att glädjas åt:

Richard Ekunde sparkar helt hejdlöst upp bollen från eget staffområde, långt fram står Pärlan och nickar direkt ner och bakåt mot Wanderson i position mellan motståndares försvar och mittfält och chippar fram bollen mot en djupledslöpande Mattias Lindström som från en högerinnerposition kan skjuta in 1-1 (Pärlan är bra med för eventuell retur från målvakt dessutom). GAIS visar återigen styrkan i sina snabba omställningar.

Med Kenneth åter slipper publiken de senaste matchernas korta hörnor. Med hans vänsterfot och Wanderson högerfot har nu GAIS återigen potential att ställa till oreda vid offensiva fasta situationer. Tyvärr får vi inte ut så värst mycket av detta under matchen. Alec ironiserar en del om detta vid presskonferensen där han säger att det ser mycket bättre ut, vilket säger mer om hur dåligt det var innan. En möjlighet som finns är att ställa upp både Wanderson och Gustafsson vid frisparkar för att skapa osäkerhet om vad som komma skall. Detta fungerar dock inte någon vidare då de båda frisparksskyttarna inte kan sköta det på ett snyggt sätt - något att öva på under veckan?

Tommy Lycén har i flera matcher överrraskat positivt men är nästan helt osynlig matchen igenom. Det är dock helt korrekt beslut av Alec att slänga in Daniel Nicklasson som står för en fin halvtimme. Lite värre är det när Gustafsson tvingas av på grund av krampkänningar, Gudmundur Gunnarsson kommer in som avbytare med mindre än halvtimmen kvar att spela men har trotts detta mycket svårt att hänga med i tempot på sin sida. Att hans passningspel måhända är bättre än hans företrädare ger mig inte mycket i tanke på hans bristande försvarsspel och under de sista tjugo minuterna är jag övertygad om att där kommer Elfsborg finna sin chans.

Så blir dock inte fallet. Kvitteringsmålet sänder in den i övrigt rätt loja klacken i ett tillstånd av frenetiskt tokstöttande som varar matchen ut. Samtidigt forceras GAIS på och är sett till spelet närmare ett ledningsmål. I slutändan är resultatet dock rättvist. Elfsborg kommer fram långt in i GAIS förvar men lyckas under matchen sällan komma förbi till bra avslut och sänder många satelliter mot skyn. I beaktande av mina dystra prognoser kring våravslutningen är en poäng mot Elfsborg ett oväntat skänk från ovan.

---
Angående pausunderhållningen så vill jag bara tillägga att jag också vill steka köttbullar på Gaisgården när jag fyllt 80!

Logik eller panik i fotbollsvåldsfrågan

Sedan fotbollssäsongen började har fotbollsvåld varit i blickfången för mångas uppmärksamhet. Säga vad man vill, men den nya arenan har i vilket fall väckt mer känslor än vad dess småtrista betongyttre tycks antyda. Fotbollsvåld som problem - och jag kanske skall säga att det finns ett sådant problem, även om vissa menar att problemet är tämligen marginellt medan andra tycks se det som det största enskilda ordningsproblemet i Göteborg (moralpanik!) - bör analyseras som vilket problem som helst. I bedömningen av lösningarna på problemet så finns det två vikta ingredienser som bör tas i beaktande. För det första, är återgärderna logiska, kommer åtgärderna ha någon effekt på problemet? För det andra, är åtgärderna rimliga i förhållande till problemet eller är det något i stil med att bekämpa mygg med kärnvapen (eller, omvänt, försöka rensa en norrländsk myr med flugsmälla)? Till effekterna och rimligheten måste även sidoeffekter, alltså sådant som berör tredje part, tas med i beaktandet.

Torsdagen innebar att polisföreträdare i form av länspolismästare Ingemar Johansson ochpolismästarechef för länsordningspolisen Erik Nord fick publicerat ett inlägg på GP:s debattsida där de lade fram någon slags handlingsplan för att lösa problemet.

Den första, och måhända märkligaste, är deras krav på att arenan egentligen borde ha legat utanför centrum. Som person är jag givetvis intresserad av att polisen tänker på hur stadsplanering kan användas för att förebygga brott, men nog verkar det på något sätt märkligt att lyfta fram detta som en lösning. För det första är det givetvis helt meningslöst eftersom arenan är nybyggd och troligen kommer att ligga kvar i flera årtionden framöver. Polisen kanske också skall tänka på att andra överväganden än polisiära har en viss tyngd i planerande av en fotbollsarena, teater, opera eller biograf - såsom tillgänglighet. Att lösa transporter ut till en arena i obygden innebär ju också flera kostnader och är definitivt inte till gagn för tredje part. Politiker i Göteborg har ju i flera år försökt samla så många evenemangsarenor som möjligt på ett litet område, bland annat med detta i åtanke (sedan att den logiken brister i andra avseenden är måhända inte relevant här).

Dessutom undrar jag i så fall lite om vad polisen befann sig när arenan planerades. De två herrarna nämner inte något om att polisen lämnat några yttranden om arenans planering och placering i planprocessen. Eftersom det inte nämner något om detta tycks det möjligt, för att inte säga troligt, att polisen inte hade några förevändningar mot placeringen och i så fall blir ju argument om att polisen tvingats acceptera detta en smula innehållslöst. Vidare är det en öppen fråga om arenaplaceringen har något märkbart inflytande på våldet. Låter mer som polisen försöker skylla ifrån sin egen oförmåga att kontrollera situationen på en extern variabel som dessutom är nära nog omöjlig att ändra på.

Att kategori C (i bästa fall) redan gör upp i ödsliga industriområden är ju ett tecken på att det kanske inte är så värst viktigt i vissa avseenden. Att polisen tror att det är mindre intressant att slåss när det inte finns åskådare verkar märkligt - kolla på youtube. Och att tro att anledningen till att många moderna anledningar ligger utanför staden i första hand beror på våld verkar ju också märkligt. jag skulle vilja påstå att den absolut viktigasta anledningen är att nya arenor läggs i ytterområden hänger samman med markpriser och tillgången på den yta som en större fotbollsarena tarvar. Det blir lite som att Ikea i Bäckebol och Kållered planerades där för att minska risken för upplopp.

Den största kategorin våldverkare och våldsoffer (om man nu vill betrakta dem som offer - den som är med bör leken tåla) är individer som planerar för och i bästa fall också lyckas göra upp firma mot firma. Dessa supportar som vill slåss kommer rimligen att slåss oavsett vilka åtgärder som vidtas. Från mitt perspektiv är det inget direkt problem när de gör upp på något tom plats som inte berör tredje part, problemet är förstås när de istället ryker ihop bland folk, som till exempel på Centralen (ironiskt nog kan huliganer själva bidra till problemets lösning genom självsanering och genom att äldre markerar mot yngre - vissa firmor är ju värre än andra). Att skeppa in bortasupportar direkt till arenan är måhända en enklare lösning, men i det avseendet skall man tänka på att kategori C inte alltid reser med den stora grupp av bortasupportar som är relativt harmlösa.

Efter några resor till Helsingborg blir upplevelsen att polisens försök att vara tuff mot bortasupportar att kategori A känner sig kränkta och att en och annan oskydlig får stryk - av polisen. Alltså, kategori C slåss i alla fall, Kategori A känner sig kränkta. Återstår kategori B således, dessa går måhända att påverka. Man skall dock komma ihåg att en del incidenter sker precis utanför arenan, även om den ligger i obygden. Oavsett kommer det finnas mycket folk utanför arenan före och efter match och att kontrollera detta är något som polisen måste klara av.

Att polisen på senare tid dirigerad stora bortaföljen till krogar innanför vallgraven ("Norra Avenyn" på vulgärt och okunnigt nyspråk) medan Den lilla satans anhängare är på Avenyn och vice versa har jag förståelse för - även om det är trist att de tvunget skall smutsa ner GP. De är ju praktiskt att ha lite kontroll när stora folkmassor rör på sig. Kommer detta nödvändigvis att bli en enklare uppgift om alla skall in med samma kollektivtrafik till en plats ute i Sisjön?

Att förbjuda ståplats är ju något av en ryggmärgsreflex hos kreti och pleti. Den är lika märklig varje gång. Förvisso medför ståplats lite bättre möjligheter för sådana som tänder bengaler och slänger ner föremål (eller relativt sett marginellt problem) att gömma sig i folkmängden men i många fall är fobin mot ståplats baserad på okunskap (polis, media politiker kollar på England, supportar kollar på Tyskland). En personlig favorit är när Mats Härd på gepesporten förbannar ståplatsläktare efter att det skett ett dödsfall utanför Stadio Favorita för en tid sedan. Flera människor gillar ståplats, det skapar stämning, jag har svårt att sitta ner när GAIS spelar och dessutom sker i stort sett inget våldsamt inne på arenorna i dagens läge. Bråket som uppstod i samband med någon blåvitt-match skedde dessutom på sittplats.

"Tio euro för matchbiljett, matchstart 20.00 en fredagskväll, ölen på arenan såldes i enlitersglas och ändå fanns det ingen huliganproblematik att tala om. Nästan så man börjar tro att det inte är ståplatsen, matchstarten eller ölen som är problemet..."

- signaturen districtline talar ut om mötet med tysk ligafotboll på ett gubb-plank...

Greppet att sluta servera alkohol är ju minst sagt ett intressant grepp. Här förslår polisen inte bar att det skall slutas sälja öl på arenan - plastmugg folköl till ståplatspubliken (de som är srkänande odjur, se styck ovan) kostar fyrtio spänn - utan hela centrala Göteborg skall torrlägas vid högriksmatcher. Att alkohol kan leda till våld är måhända ingen nyhet. Denna fredag har Bettan köpt hem en bag-in-box till fredagens tevetittande med gubben Bengt hemma i Hisings Kärra. Kvällen blir inte riktig lyckad och under Singing bee på tv3 uppstår ett gräll som slutar med att Bengan slår sin fru. Tragiskt förstås och alkohol är en erkänd ingrediens i många problem, under de senaste hundra åren har staten försökt dämpa alkoholkonsumtionen med kraftiga restriktioner och även förbud har varit på tal.

I dagens anda av ökad personligt ansvar har det lättats en del på dessa regler. Att då förbjuda alkohol i centrala delar av staden, på för oinvigda till sinnes slumpmässiga vardagsdatum, verkar i det sammanhanget lite väl radikalt. Mer våldsamheter och kriminalitet sker på Avenyn en vanlig helg än bad som sker på en hel rad fotbollsmatcher. Att torrlägga Avenyn verkar dock inte vara på tapeten. Bieffekterna för oss som kan dricka med måtta eller som inte ens är intresserade av fotbollsmatchen är påtagliga, krögarna blir nog inte så glada det heller - speciellt inte de som i vanliga fall inte brukar servera så många fotbollssupportar i vilket fall.

Dessutom undrar man ju vart folk tar vägen. Det finns flera trevliga kvarterspubar inom hyfsad behändigt avstånd på centrala Hisingen och i Lunden dit folk kanske sitter och super till istället. Om polisen tror att huliganer rör sig som fisken i vattnet (men utan mao-keps) och att genom att ta bort vattnet så försvinner även huliganerna är troligen allt för optimistiskt. Risken är la stor att polisen inte längre vet var vattnet (eller fiskarna) är någonstans.

I alkoholfrågan och annat håller jag i mycket med GP-krönikören Thomas Björklund (tack för att vi slapp undan en krönika av firman (sic) Hård-Stenberg):

"[M]an blir ändå häpen när man hör politiker som på fullaste allvar säger: - Man ville ha en ny arena, och så fick man den, ändå blir det bråk. Men hej, inte trodde ni väl att orsaken till huliganproblem i Göteborg begravdes med gamla Gamla Ullevis träläktare. Problemet är lika gammalt som komplext och har inga enkla lösningar, men debatterades i går ibland som vore det helt nytt. Politiker kan låta lite som Olof Palme när han i Hasse & Tages sketch förvånat upptäckte att en liter mjölk kostade över tre kronor. 'Det hade jag inte en aaaning om?'"

- Thomas Björklund, krönikör för GP-sporten

Slutligen så tidpunkten. Polisen beklagar sig över att tevebolagen styr när matcherna skall spelas men att det istället skulle vara samhällsintresset som gör detta. Jag vet inte, personligen har jag den här konstiga idéen att åskådarnas intressen skulle kunna ha något med saken att göra. Jag har inte något direkt emot att högriskmatcher lägs på vardagar. Det får dock finnas vissa gränser. Att spela klockan 17 som de föreslår gör det väldigt svårt för väldigt många att ta sig även till hemmamatcher om de har ett jobb och andra åtaganden i sitt liv. Likt polismännens idé om att flytta hela arenan undrar man lite om det inte vore lika väl om människor tvingades in i ett Panopticon (en person skrev ett liknande förslag på GP:s fria ord där han förespråkade att människor i Sverige skulle spridas upp på lika stora rutor på 50000kvm och separeras med elstängsel - genom att fortplantning skulle bli omöjligt kommer alla samhällsproblem att lösas inom 100 år!).

Risken med det sättet att tänka är ju att kvoten mellan A kontra B+C kommer att skjuta över till de senare. Alltså, förändringen innebär ett minskat antag kategori A-supportar och i viss mån kategori B. I även detta fall är jag en smula tveksam till effekerna kontra bieffekterna för oss som inte tvunget känner ett behov av att slå folk på käften hela tiden.

Överlag är det ett sådant intryck som polisens förslag ger mig. Gemene man, de mer än niotiondelar som kan sköta sig, skall utsättas för flera negativa effekter för att kanske eventuellt göra något åt kärnproblemet.

---
Igår kväll, torsdag, cyklade jag hem från Annedal mot Hisingen via Avenyn. Där var det fullt ös medvetslös. En grupp aspackade affärsresenärer (slips och allt) stod och puttade lite på varandra mitt på cykelbanan. Det är så det blir när man låter affärsresenärerna bo mitt inne i stan, okontrollerade kan de springa ut och göra gatorna osäkra för oss vanliga Göteborgare. det borde inte byggas några hotell i centrala stan och det är nog lika bra att vi även flyttar ut till exempel Svenska Mässan till Sisjön eller Bäckebol också. Alla vet ju att så kallade konferensknullare inte kan uppföra sig.

Guldkorn från BBC och en spark mot USA

Säga vad man vill i dessa Pirate Bay- och Ipred-tider, men utvecklingen har i vilket fall gått framåt (läs: lägre priser) på vissa områden. Numera är det ju inte särskilt svårt att hitta gamla Tv-serier på Dvd för högst humana priser. Jag har la tankat en del i mina dar, men nog är det smidigt att betala när priserna är humana och utbudet större, både på internet men också i affärerna.


Den senaste veckan har jag (läs: min bättre hälft och sugar momma) köpt in sig i två riktigt bra teveserier för en spottstyvel. Först den brittiska komediserien Coupling. Relationskomedi utan att vara det minsta söt och gullig (shadaim!). Trots att skådespelarna i orginalet talar tydlig och bra engelska kände sig skaparen tvungen att skapa ett Coupling U.S. och som vanligt lär det ha blivit så mycket sämre (jag har inte sett den, men vad jag läst så...) och lades dessutom ner efter en halv säsong eller så. Kanske är det för att amerikanerna har svårt att passa in BBC-produktioner i sina reklamstinkande kanaler, men nog borde det finnas gränser för dumhet? Man undrar ju lite varför tevebolagscheferna tror att amerikaner är så fruktansvärt rädda och ovilliga att se något oamerikanskt på teve - det är ju inte precis nödvändigt att texta Coupling. Kanske för att det är lite mer vågat än vad amerikanerna är vana vid (jo, det kan vara vågat i amerikanska sitcoms, men alltid från något slags moralpanik-perspektiv medan sex i brittiska sitcoms likt Coupling är något naturligt, det är allt annat runt som är roligt) och dessutom innehåller minimalt med våld?


Sedan den andra serien - Jag, Cladius. Har viljat se serien igen sedan den visades på SVT för minst tio år sedan. Ett riktigt guldkorn från 1976 med eminenta skådespelare som Derek Jacobi i titelrollen och exempelvis Brian Blessed som Augustus, men egentligen är det mängder av riktigt, riktigt bra aktörer - Siân Philips som den elaka farmodern (och Augustus andra fru) Livia är lysande i sin manipulativa ondska (enligt imdb skilde hon sig i samma veva från Peter O'Toole, måhända var den processen en inspirationskälla? Fast på informationen för hennes man så skiljde de sig 1979, medan han höll på att spela in Caligula - som ersätter Tiberius, Peter O'Tooles roll, som kejsare innan - mycket skilsmässor var det i vilket fall bland romerska patricier. Tiberius kom efter Augustus och efter dem allihop kom Claudius som möjligen blev giftmördad av Nero, vilken soppa!). Hade den spelats in USA hade de troligen tillsatta en massa snygga människor istället för tränade teaterskådespelare (det var tydligen fallet med Coupling U.S.). Dessutom skulle säkert bolagscheferna tycka att namnen var så bökiga att hålla reda på att de flyttat hela historien till nutida Los Angeles och ersatt kejsardömet med en vingård,ett klädföretag eller måhända ett oljeimperium.

Djurgårdens IF 2 - 1 GAIS

Inför måndagens match är läget följande: GAIS är i många avseenden dubbelt så bra som DIF - dubbelt så många poäng, dubbelt så många segerar, dubbelt så många oavgjorda och hälften så många försluter. Lägg där till att DIF bara orkat med två mål på sex matcher och släppt in 14 så borde det vara uppenbart att GAIS kommer att förlora.

Lag [4-2-3-1]:
1. D. Jankulovski;
16. M. Dahlgren, 2. R. Ekunde, 15. F. Lundgren, 5. G. Gunnarsson (85' D. Morais Reis);
17. J. Mårtensson (68' 23. E. Hedinsson), 8. R. Spong;
21. M. Lindström, 25. W. Do Carmo, 11. T. Lycén (71' 14. D. Niklasson)
18. P. Eriksson

Tidigt under bataljen på Stockholms stadium kan man ana varthän det lutar. GAIS har nämligen förbannat svårt att få bort bollen ur eget straffområde. Det är förstår lätt att kritisera men svårare att göra något åt, faktum är dock att GAIS försvarare gång på gång ger tillbaka bollen eller misslyckas i sina markeringar och sin press. Stod tidigt och försökte lista ut vari problemet ligger. Noterade att laget sätter igång med press ungefär där jag vill att de skall göra - vid eller strax ovanför mittlinjen. Däremot tycks det som att press-understöd inte fungerar i och nära eget straffområde. Istället faller laget och Djurgårdarna kan bara vandra in som om de vore på rymmen från Skansen. Utvecklingen med två mål på två taffliga returer under den första halvtimmen är därför föga förvånande. Det tar alltså 30 minuter för Dif att tangera det antal mål de gjort på föregående 540 minuter i Allsvenskan.

GAIS försvarsspel är under all kritik och tycks ha drabbat av mental kollaps eller är i alla fall väldigt osäkra i sitt agerande. Att Gudmundur Gunnarsson och Mikael Dahlgren inte klarar av allsvenskan är en sak, att Fredrik Lundgren inte fullt ut klarar av positionen som mittback är en annan, men att Richard Ekunde begår så mycket enkla fel är väldigt deprimerande.

Samtidigt är allt frid och fröjd framåt. GAIS fyra offensiva spelare håller alla god allsvensk klass. Wanderson do Carmo är egentligen lysande i denna mörker-match och står för såväl smarta djupledsbollar, framspelningar, dribblingar och avslut. det är också han som står för målet. En djupledsboll når ner till Tommy Lycén - som i övrigt var bra men kanske skulle gjort något mål på sina chanser - som skjuter på målvakten och studsar ut till Wanderboy som slänger upp benet i luften och bombar in 2-1 från utanför straffområdet. Utmärkt mål och också matchens sista - alla mål gjorda på returer.

GAIS offensiv är som sagt bra, ibland riktigt bra och även om laget inte får utdelning är målförsöken mer genomtänkta och mer aggressivt utförade än under exempelvis Rolle-Grens era. Ju längre tiden liden i andra halvlek kommer dock det på många sätt nervösa Djurgården in i sina positioner och den sista kvarten eller så presterar GAIS väldigt lite. Den tillbakabackning som GAIS misslyckas med mot Hammarby lyckas Dif med mot GAIS.

Med tanke på hur försvaret agerar och de matcher som väntar oss innan sommaruppehållet ser läget nattsvart ut. Efter att med elakt flin betraktat Örgryte IS:s öden och äventyr i den allsvenska återkomsten börjar jag misstänka att vi kommer att göra dem sällskap i de nedre regionerna.

---
Med tanke på förra rapportens förbannande av Kodemannen bör det kanske tilläggas att jag tycker att domare Stålhammar skötte sin roll rätt bra - så bra en svensk domare nu kan vara mot GAIS utan att SvFF rensar ut dem. I övrigt måste GAIS sluta låna sina bortaställ av Vägverket, det är tydligt att med dessa på leder motorvägen rakt ner i helvetet (eller i alla fall till Myrvalla och bortamatch mot Myresjö United om några år)!

Allsvenska klubbarnas ekonomi 2008

För några dagar sedan släppte Svenska fotbollförbundet sin årliga kioskvältare Analys av Allsvenskans ekonomi för året 2008. Spännande läsning för oss som lite då och då låtsas förstå oss på hur smörjmedlet i samhället skall spås och bedömas. I samband med vårens årsmöte för GAIS så lovade jag en närmare analys av den grönsvarta ekonomin. Ett löfte som jag givetvis bröt. Nu får man dock chansen att jämföra GAIS med andra allsvenska klubbar och det säger egentligen mer om hur GAIS klarar sig gentemot sina konkurrenter.

Den kanske viktigaste och mest intressanta tabellen är den över redovisat resultat samt driftresultat. Totalt går klubbarna plus 8,2 miljoner och GAIS ligger i detta sammahang bra till på en fjäreplats, om än långt efter de stora ekonomiska vinnarna Halmstads BK (+17,1m) och Kalmar FF (+14,8m). De flesta som är halvt om halvt insatta i fotbollsekonomi förstår förstås att dessa goda resultat till stor del beror på goda försäljningar till utlandet.

Det är tämligen tydligt vilken plats som Allsvenskan har i fotbollens näringskedja och hur dåligt de skulle se ut för många klubbar, med avseende på exempelvis elitlicensen, om det inte såldes någon förädlad talang utomlands. Nettovinsten för Allsvenska klubbar är nämligen tillsammans på +84,4 miljoner, vilket räddar upp ett driftresultat på totalt minus 71,7 miljoner. GAIS -5 miljoner är inte bra men betydligt bättre än många andra klubbar. AIK och Djurgården lyckades inte heller sälja tillräckligt bra och mycket och gick båda back över tio miljoner kronor på grund av detta. Stora inkomstkällor i övrigt är publik (22 procent, som i antal för övrigt sjönk med en fjärdedel per match, men antalet matcher ökade ju med nästan en tredjedel...), reklam (30 procent) och tips- och mediamedel (16 procent).


GAIS, som har ambitioner att växa, har inte riktigt lyckats med detta och intäkterna exklusive spelarförsäljningen sjönk faktiskt - om än marginellt, från 2007. Inte heller inklusive spelarförsäljningar ökade intäker och därmed omsättning så värst mycket, från 40,2 till 42,7 miljoner (en intressant detalj är att SvFF har med Gothia cup som en separat inkomstkategori i sina sammanställningar, även när BK Häcken inte ens är med i allsvenskan. vilket säger en del om turneringens tyngd - om nu bara inte GAIS sålt sin andel...).

Men, men - Kalmar FF har inte så värst mycket högre omsättning och klarar ändå av att vinna guld. Stort underbetyg till klubbar som AIK, Malmö FF och framförallt Djurgårdens IF som med mer än dubbelt så höga kostnader ändå inte kan prestera mer än knappt hyfsade resultat och i DIF:s fall inte ens det. Notera att Gefle och Trelleborg går runt på att gkoka soppa på ett par spikar och något bock- respektive fårhuvud och ändå håller sig kvar. Sverige är, men borde kanske inte vara, en av Europas jämnaste ligor.

Att i hög grad överleva på spelarförsäljningar kan mycket väl vara att leva på lånad tid. Med sämre tider kommer flera allsvenska klubbar få dra åt svångremmen både i år och framöver. Soliditeten i Djurgårdens IF, Trelleborgs FF och Helsingborgs IF är alla mycket nära noll och kan med sämre tider riskera att degraderas på grund av detta (kanske kan rädda kvar GAIS), troligen kommer de dock i alla fall två av dessa kunna räddas kvar genom någon teknikalitet och folk på Närkeslätten kommer återigen börja tugga fradga i åminnelse av tvångsdegraderingen 2004. GAIS har en soliditet på 36 procent och ligger därigenom rätt bra till.

Den genomsnittsliga allsvenska spelaren kännar för övrigt 58000 kr/månad inklusive bonusar. Detta är alltså innan Alvaro Santos godiskonto (faktura sänds direkt från Karamellkungen) började belasta Öis-gården...

Biofobi och "ett dåligt år" [bok]

P.C. Jersild skriver i sin DN-kolumn om biofobi och biologism. Som inledning till sitt resonemang J.M Coetzees nya bok Ett dålig år (även om Jersild använder den engelska titeln Diary of a Bad Year). Samma bok ligger för närvarande på mitt nattduksbord (läs: på golvet). Som Jersild påpekar så är det knappast hans bästa bok, även om jag gillar Coetzees prosa-stil så är jag inte direkt berörd av gubbsjuka vilket mycket av Coetzees liv tycks kretsa kring numera (jag rekommenderar dock den delvis gubbsjuka boken I väntan på Barbarerna), men inbegriper några halvt om halvt intresserade stilistiska grepp där två människors berättelser sammanvävs på varje sida med den bok som den ena av dem författar (gammal gubbe) och den andra renskriver (ung, snygg kvinna som gillar att shoppa).

I boken i boken (om ni förstår vad jag menar) resonerar författaren J.C. som författaren J.M. Coetzee skriver om kring flera olika dagsaktuella frågor. En av dessa är vad som P.C. Jersild, med hänvisning till en annan bok, kallar biofobi. Biofobi är att betrakta som oviljan att förklara fenomen med biologiska förklaringar. Att dra långt dragna slutsatser från ämnet biologi och applicera det på människans samhällen har ju emellanåt varit direkt negativa och felaktiga. I det ljuset är det kanske inte så konstigt att framförallt mer humanisitskt skolade och tänkande individer ryggradsmässigt säger nej till förklaringar som på ett eller annat sätt bygger på biologiska förklaringar. Biologism kan vara ett hot mot såväl jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter. På så sätt blir det lättare att a priori nå slutsatsen att det inte finns någon kunskap inom naturvetenskapen som kan appliceras på vår förståelse av samhället. Vad biofobikern oftast glömmer bort är att det inte nödvändigtvis är så att en slutsats om sakförhållanden ligger till grund för moraliska överväganden; att tonåringar biologiskt sett är idioter innebär inte att vi inte kan försöka göra något åt det i linje med våra normativa ståndpunkter. Om vårt handlande för att nå normativa mål baseras på orealistiska antaganden och fördomar om de samband som orsakar problem är risken stor att problemen förblir olösta.