Om några dagar, den nionde september, är det sista datum för inlämnade av synpunkter på området som kallas Sannegården Centrum. Det är därför hög tid att börja formulera tankar och idéer för detta. Som ett led av mitt engagemang i YimbyGBG skall jag försöka få ner några tankar på pränt. Som jag ser det så är Sannegården Centrum ett typexempel på vad Norra Älvstranden blivit. Intentioner att bygga innerstad har blivit lite mera av citynära grannskapsenheter. Just att ett nytt område till denna centrala utbyggnad nära älven benämns som centrum är ett tecken på att efterkrigstidens tankemönster är hårt rotade och där alla bostadsområden måste ha just ett centrum med mataffär, ATG-ombud och frisör. Ett riktigt innerstadskvarter har sällan förortscentrum.
"Sannegården Centrum avslutar hamnbassängen och sammanfogar Västra respektive Östra Sannegårdshamnens kvartersbebyggelse. Ett centrum tillskapas med ca 300 bostäder med varierande upplåtelseformer, ca 4000 m² för verksamheter som gruppbostad och vårdcentral samt ca 7000 m² handelsyta, restauranger etc, varav 3500 m² får nyttjas för handel med livsmedel."
Då det är är ett så kallat centrum måste det förstås finnas en livsmedelsaffär och denna placeras i en trekantig enplansbox med parkeringsytor norrut. Aha, trist funktionsdelning tänker min trogne läsare! Ja, det är lite så. Men denna gång finns det ett giltligt skäl. Närheten till järnvägen medför vissa säkerhetsavstånd och att de inte vill bygga bostäder inom detta avstånd är givetvis något som man måste acceptera. Jag kommer dock att återkomma till butiksytan längre ner, dels för att problematisera och komma med ett radikalt förslag.
"Tidigare utgångspunkter för den klassiska kvartersstaden fullföljs med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till blandning av verksamheter och mångfald. Att utnyttja platsens kvalitet med kontakten till Sannegårdshamnens vattenyta har varit viktig liksom att mot norr skapa ett nytt och attraktivt möte med den nya bebyggelsen. Hamnbassängens avslut mot norr erbjuder även enastående möjligheter för ett vackert offentligt rum med optimala solförhållanden, attraktiva utblickar och central placering varför planen här erbjuder en större yta som allmän platsmark."
Som syns ovan så finns det en föreställning om att det byggs kvartersstad, men i realiteten hamnar mycket av fokusen på solljus, utsikt, grönområden och områdets visuella intryck snarare än något annat. Dock skall det påpekas att såväl gestaltningsplanen som detaljplanen innehåller många förnuftiga detaljer små poänger betonas. Jag uppskattar till exempel att olika byggare kommer med sina egna arkitekter, vilket förhoppningsvis ger en viss variation i funkispasticherna. De vill att butikerna skall bli en integrerad del av bostäderna, även om jag kanske inte är övertygad. De vill att området även skall leva på sommaren - de kallar det "Sommarstaden" - och vara tillgängligt för utomstående, även om dessa förväntas komma med bil. Området är inte trafikseparerat och det går att ta sig runt det både här och där. Det finns en tanke att staden skall växa norrut och integreras med andra kvarter, även om det lär ta tid (läs, aldrig hända). Verksamheterna i Solhusens bottenplan skall få möjlighet att när vädret tillåter breda ut sig utomhus och skapa mer liv och rytm. Det finns en hel del annat och det kan nästan bli lika bra och gemytligt som Axel Dahlströms torg. Hyfsat förortscentrum, men långt ifrån innerstad.
Kvarteret med husen är inte slutna. Jag får dock falla till föga för andra människors preferenser. Om utsikt är så viktigt för vissa är det något man la får ta vara på när ett bra tillfälle ges. Det finns dock risk för att dessa hus gård kommer att kännas allt för offentlig och inte tillräckligt intim och röna samma öde som gårdarna i många förorter. Jag kommer att slå samman detta problem med ovan och nedan nämda frågor kring stadsdelscentrumet:
"Denna utredning visar att området som helhet är i behov av ett komplett stadsdelscentrum och skulle på sikt kunna ha behov av ytterligare en stor dagligvarubutik av storleken 3000 - 4000 m² LOA. Köpkraften i området bedöms inte tillräcklig för utbyggnad av dagligvaruhandel både i Eriksbergs köpcentrum (Fogsvansen) och i Sannegården Centrum. Den lösning som tidigare slagits fast i program och översiktsplaner kräver att de båda torgen profilerar sig så att de kan komplettera varandra. Vid Sannegården Centrum kan exempelvis ytor för kultur mm tillskapas. För att en gynnsam stadsutveckling i området ska komma till stånd bör tillkommande ytor för dagligvaror i området planeras inom Sannegården Centrum. De överväganden som gjordes i samband med planläggningen av Fogsvansen gäller i allt väsentligt fortfarande varför utökad livsmedelshandel i Eriksbergs köpcentrum inte bedöms lämplig. Genomförd handelsutredning pekar på att en utbyggnad av Sannegården Centrum ger förutsättningar för ett naturligt centrum för boende runt Sannegårdshamnen med bra kontakt mellan bostäder, handel och service. Med handeln delad mellan Eriksbergs köpcentrum och Sannegården Centrum kan en stadsmässig lösning med handel inom gångavstånd från bostäderna skapas. Vid en eventuell framtida flyttning av hamnbanan kan då båda områdena växa samman på ett naturligt sätt. Förslaget innebär ett tillskott på ca 11 000 m² för handel och verksamheter. Av dessa får endast 3500 m² nyttjas som säljyta för livsmedel."
Underlaget är alltså för litet och de skall profilera sig för att det redan finns med bil tillgängliga affärscentrum i närheten. Ja, vi vet la hur det brukar sluta i förortscentrum; utarmning och förfall.
Min radikala lösning är således att ta den där trekantiga skokartongen med sina parkeringsytor - yta som idag inte kan användas men imorgon kanske kan bebyggas - och placera denna under sol- och loggiahusen. Med andra ord, bostadshusen byggs i mångt och mycket på butikslokaler och gården för bostadshusen hamnar en trappa upp. Som det är nu är livsmedelsaffären gömd bakom bostadshusen och mer tillgänglig för bilar samtidigt som jag misstänker att dagligvarukonsumenter från Östra och Västra Sannegården kommer att gå runt på sidorna av kvarteret strandparken, som planeras vid bassängens ände, och lämna denna åt sitt öde. Genom att ha inträdet till en livsmedelsaffär och andra butiker utåt mot hamnbassängen kan de boende få tillfälle att besöka platsen dagligen och skapa en mer levande plats. Jag är nämligen orolig att annars finns det risk att den blir lika trist och grå som många andra platser som är skapade bara för att vara vackra. Samtidigt så kommer gården för bostäderna att bli lite mer privat och undanskymd. Den yta som blir ledig genom att flytta bort butiksytan i norr kan sedan lämnas tills det uppstår något lämpligt tillfälle att bebygga den, gärna med ett slutet kvarter med butiker i bottenplan. Men det får lämnas till tidpunkten då området skall få möjlighet att växa norrut.
3 kommentarer:
Bullseye! Kanonförslag!
Det är onekligen ett intressant bruk av nyspråk att kalla förslaget för "klassisk kvartersstad". Det här är en förort och inget annat. Vissterligen står husen tätare och det finns ett visst stråktänk men den där tätheten och rumskänslan som behövs för ett fungerande stadsrum saknas ju helt.
Du skriver:
"Kvarteret med husen är inte slutna. Jag får dock falla till föga för andra människors preferenser. Om utsikt är så viktigt för vissa är det något man la får ta vara på när ett bra tillfälle ges."
Här vill jag nog påstå att man faktiskt inte alls behöver falla till föga i den frågan. Ren empiri, studier av lägenhetspriser, visar att slutna stadskvarter är oändligt populära. Vill man skapa utsikt mot vattnet längre in i området kan man lämpligen göra det genom att tillåta högre byggnadskroppar som då sticker upp.
Spontant har jag svårt att se något enkelt sätt att rädda förslaget. Det borde i min mening göras om från grunden. Men ditt förslag med att flytta ihop handeln och bostäderna gör det hela dock oänligt mycket bättre. Kanske är det det man får utgå från i ett yttrande, small babysteps.
Spontant känns det som att Stockholm har kommit längre i stadsbyggnadsfrågorna, här kommer nu många förslag som är klart mer stadsmässiga, även om de inte är helt framme. Samtidigt har Göteborg (paradoxalt nog med tanke på fysisk planering) en klart vettigare inställning till parkeringsnormer.
Skicka en kommentar