Hur tänker rekryteringsföretag egentligen?

Efter att ha kommit hem från Lappland (tror la i och för sig inte det kallas det bland lokalbefolkningen som inte är samer) och överlevt en första, lång arbetsdag ids jag inte med mycket mer än lite gnäll.

Under lunchen ringde en kvinna från ett rekryteringsföretag hos vilka jag sök ett arbete. Efter några tidigare erfarenheter verkar det som vad företag som hyr andra företag för att rekrytera personal betalar för att dessa skall ringa runt lite planlöst först innan de faktiskt börjar göra riktiga intervjuer och därmed förlänga processen och därtill hörande kostnader ytterligare. I den ljusnade framtid som är vår och där produktionen görs någon annanstans, gäller det att satsa på och bygga ut tjänstesektorn med ännu mer slags tjänster.

När jag studerade ägnade jag en del tid och intresse åt hur man egentligen kan mäta effektivitet och produktivitet i av tjänster, och då tänker jag i första hand på de arbete som utförs av tjänstemän inom ett företag, organisation eller förvaltning och inte säljs direkt till en kund (ett annat intressant, likartat problem är hur man skall skatta produktivitet i offentlig hälsovård vilket ledde till en rad tjocka luntor i Depratementserier under 1990-talet utan att ge några slutliga svar). När det nu på löpsedlar glatt skrivs om hur mycket tid den genomsnittlige tjänstemannen slösar bort på att leka på internet kvarstår frågan om tjänstesektorn lider av negativ produktivitet, då surfandet på arbetstid uppges öka...

"Personalkontoret, tack!"

Nåväl, tillbaka till mitt riktiga gnäll: En kvinna ringde och ställde några frågor som i princip redan besvarades i mitt (mitt verkar vara vedertaget och jag har börjat vänja mig, spontant ville jag tidigare skriva min - men jag kan väldigt lite om grammatik så jag skall hålla käft) CV, vilket jag sänt med ansökan till den aktuella tjänsten. Efter ett tag av krystat samtal (hon verkade allmänt ointresserad eller så förstod hon inte vad jag sa och därmed inte heller mina kunskaper) så konstaterar hon att jag har en lämplig utbildning för arbetet men att jag saknar arbetslivserfarenhet nog. Omdet nu var frågan om att räkna tjänstetid inom vissa yrken var det la bara att addera siffrorna från mitt CV? Ringer hon runt och tror att några sökande har gömt sina relevanta och kvalificerade arbetslivserfarenheter?

Lite grädde på moset? Jag hittade annonsen till det aktuella jobbet under rubriken "arbeten utan krav på yrkeserfarenhet" och rekryteringsföretaget själv ser det som ett arbete som de annonserar ut till studenter.

I övrigt så undrar jag om andra sökande med min utbildningsprofil som har mer arbetslivserfarenhet och som jag söker en osäkert, tidsbunden tjänst på ett företag som inte ens går ut med sitt namn hos sitt rekryteringsföretag inte kan antas vara hjärnskadade, visat sig vara inkompetenta (troligen projektanställda på en kommun...) eller bara är allmänt duktiga på att spendera sin tid på att porrsurfa.

Måhända (läs troligen) är det bara min personliga bitterhet som yttrar sig. Hade jag varit ansvarig för att anställa till en avdelning hade jag aldrig lämnat över det till ett annat företag eller ens personalkontoret; vem bättre än jag förstår vad tjänsten kräver? Någon självutnämnd expert på personaladministration (eller måste vi säga Human Resources nu?) får gärna berätta hur fel jag har.