måndag 12 november 2007

Capo di Tutti Kvillebäcken

För en tid sedan greps Salvatore Lo Piccolo på Sicilien. Av många utpekad som ersättare för Provenzano som ledare för den sicilianska maffian. Det tycks som ledande mafiosi grips på löpande band. Men det har verkligen inte alltid varit så. Under årtionden underskattades, skyddades och ignorerades problemet med organiserad brottslighet på ön i Medelhavet. Först med Falcone och hans medarbetares hårda arbete har den Italienska staten nått avgörande framgångar mot den skuggstat som länge hållit ön i ett hårt grepp. Falcone själv mördades med hjälp av en bomb placerad under en väg 1992, men - kanske för första gången i ön historia - dog inte kampen mot maffian för det.

SvD:s Maria Abrahamsson försöker dra paralleller till situationen i Sverige. Inte för att jag vill utmåla mig som en expert på den sicilianska maffian, men jag tycker Abrahamssons jämförelse haltar. Även om mycket av maffians historia är höljt i dunkel är det ett unikt exempel som troligen inte kan jämföras med någon annan situation. Dessutom gör hon vad som knappast kan beskrivas som något annat än ett självmål:

"Vilken lärdom bör vi dra av detta? Jag vet inte exakt hur den italienska polisen jobbar men svaret är givet. Inrätta ett svenskt FBI efter den modell som rikspolischefen har skissat"
Att svaret är givet när man inte har någon koll på hur föredömet arbetar känns minst sagt märkligt.

Men det är inte bara för Abrahamssons haltande argumentation jag intresserar mig för frågan. Siciliens maffia är unik, men så kallad organiserad brottslighet i Sverige arbetar med samma modus operanti som en maffiafamilj. Måhända med skillnaden att en siciliansk mafioso inte är så teatralisk och öppen med sin verksamhet. För att ta ett för mig ytterst lokalt exempel: I och med planerna för ett nytt Kvillebäcken har stadsplanerare hotats till livet av MC-knuttar som inte vill att deras lokal skall rivas för nya bostadsområden i den del av Hisingen som i med kvällspressretorik kallats Gazaremsan.

Tyvärr verkar det som stadsplanerarna i slutändan valde det i min minst attraktiva alternativet för det framtida Kvillebäcken (min sambo grävde långt ner på kommunens hemsida för att försöka hitta någon information). Jag är föga förvånad förstås. Arkitekter och stadsplanerare tycks inte kunna se fungerande stadsbild om den så hoppade upp och bet dem i ändan. Nåja, det kan näppeligen bli mycket fulare än vad det är nu. Tyvärr kan inte det egentliga problemet inte byggas bort. De kriminella kommer att hitta nya lokaler. Kanske det behövs lite hårda tag ibland, även om det skulle bära mig emot att hålla med Abrahamsson - utav ren princip alltså.

Inga kommentarer: