Kom tillbaka till staden Göteborg runt elva på förmiddagen (fem på morgonen i min sömnlösa värld). Flygbussen rullade in till Korsvägen och vidare in mot landets andra stads epicentrum. Blinkade några gånger och undrade reflexmässigt om det också varit epicentrum för något annat, som till exempel en neutronbomb. Inte mycket liv och rörelse att tala om. Sedan kom jag att tänka på att allt var som vanligt. Ingen går utanför dörren om det inte är absolut nödvändigt. Vardagen är strikt begränsad till hemmets trygga vrå där den känsliga svenska själen inte behöver konfronteras med omgivningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar