Inverting the Pyramid - The History of Football Tactics av Jonathan Wilson.
Böcker om fotboll brukar fortfarande vara rätt enkla historier. En mer eller mindre avdankad stjärna låter en spökskrivare skriva en biografi, en klubb betalar en skribent för att få ihop en bok som lyfter upp klubbens ärorika historia.
Jonathan Wilsons bok faller inte inom dessa kategorier. Istället är det en bok där författaren, i den mån det överhuvudtaget är möjligt, försöker återskapa och gå igenom fotbollstaktikens historia.
Namnet på boken avser den första relativt utstuderade ("In beginning there was chaos, and football was without form") taktiska dispositionen 2-3-5. En disposition som i modern fotboll på många sätt inverterats när anfallare efter anfallare ramlat neråt i uppställningen för mer tillbakadragna roller.
Genom att följa med olika banbrytande taktiker över världen får läsaren följa med hur nya idéer om hur man skall spela fotboll skapas och sprids på olika platser i världen. Att följa enskilda tränares kringflackande kan ibland vara lite enformigt men var samtidigt det enda sättet som fotbollskunskaper spreds innan televisionens genombrott.
Ett faktum som på många sätt fördunklar våra kunskaper om tidig taktik, då det inte finns kvar så värst mycket bilder att tala om (som exempel fortsatte framförallt engelska lag och tidningar att numrera spelarna efter 2-3-5 långt efter att Chapmans WM, 3-2-2-3, blivit standard). Det är inte alltid lätt att veta vad den taktiska dispositionen på tavlan egentligen innebar ute på plan.
Fotbollstaktik är nämligen mer än en uppställning siffror. Med introduktion av koncept såsom fria roller, totalfotboll och press på bollhållaren kan en sifferkombination få helt olika innebörder beroende på vilket lag som spelar.
För någon vecka sedan låg jag i soffan och kollade på Premier League-premiären och noterade hur i den klassiska anfallaren i stort sett försvunnit ur ligans storlag. Med allt större krav på dessa har de allt mer ramlat ner till en roll i ett 4-6-0. Spelaren längst fram när laget går mot avslut är numera allt oftare en mittfältare. Spelet med en nominell anfallare med löpande mittfältare tycks dock oftast kunna låsa sig när spelet inte fungerar, än så länge.
Totalt sett en utmärkt bok som, utan att bli vare sig flamsig eller allt för akademisk, ökar läsarens kunskaper insikter i fotbollstaktik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar