Fortsätter att läsa en del så kallad Urban Fantasy. Det vill säga böcker som utspelar sig i samtiden men med fantastiska inslag. Inga klichéer med buttra dvärgar och ädla alver här inte. Nämnde 
exempelvis Neil Gaiman och hans American Gods, Anansi Boys och Neverwhere för för en tid sedan.
Scarlett Thomas roman handlar om en doktorand i litteraturvetenskap som håller på och skriver en avhandling om hur vetenskapliga och filosofiska teorier om varande och existens används i skönlitteratur under historien. Vad hon är speciellt nyfiken på är en roman från det viktorianska 1800-talet av Thomas E. Lumas som endast skall finnas i ett exemplar i ett tyskt bankvalv. Alla som var involverade i boken - författare förläggare, tryckare och så vidare - dog alla strax efter att boken publicerades i några få hundra exemplar. Samma öde tycks ha drabbat alla som någon gång läst boken.
Samtida fantasy - i alla fall av det slag som inte slentrianmässigt använder sig av vampyrer och odöda - har goda förutsättningar att försöka utforska metafysiska frågor som inte är vidare lätt att hantera inom den sedvanliga köksbänksrealismen. Thomas roman berör genom sin huvudperson Ariel Manto - en ung, smart och kvick kvinna med ett dysfunktionell relation med det motsatta könet och till sex - flera frågor kring språket, tanken och existensen, inte minst genom att Ariel är väldigt förtjust i Derrida.
Slutet är måhända lite kryptiskt men kanske framför allt lite oväntat efter att hon plockat isär en massa grundläggande antaganden. Väckte dessutom återigen min hopplösa ambition att någon gång ge mig på Heideggers Varat och Tiden. Men tills dess så finns det ju i alla fall bra skönlitterära böcker som berör ämnet.
exempelvis Neil Gaiman och hans American Gods, Anansi Boys och Neverwhere för för en tid sedan.Scarlett Thomas roman handlar om en doktorand i litteraturvetenskap som håller på och skriver en avhandling om hur vetenskapliga och filosofiska teorier om varande och existens används i skönlitteratur under historien. Vad hon är speciellt nyfiken på är en roman från det viktorianska 1800-talet av Thomas E. Lumas som endast skall finnas i ett exemplar i ett tyskt bankvalv. Alla som var involverade i boken - författare förläggare, tryckare och så vidare - dog alla strax efter att boken publicerades i några få hundra exemplar. Samma öde tycks ha drabbat alla som någon gång läst boken.
Samtida fantasy - i alla fall av det slag som inte slentrianmässigt använder sig av vampyrer och odöda - har goda förutsättningar att försöka utforska metafysiska frågor som inte är vidare lätt att hantera inom den sedvanliga köksbänksrealismen. Thomas roman berör genom sin huvudperson Ariel Manto - en ung, smart och kvick kvinna med ett dysfunktionell relation med det motsatta könet och till sex - flera frågor kring språket, tanken och existensen, inte minst genom att Ariel är väldigt förtjust i Derrida.
Slutet är måhända lite kryptiskt men kanske framför allt lite oväntat efter att hon plockat isär en massa grundläggande antaganden. Väckte dessutom återigen min hopplösa ambition att någon gång ge mig på Heideggers Varat och Tiden. Men tills dess så finns det ju i alla fall bra skönlitterära böcker som berör ämnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar