Det är aldrig roligt att försöka skriva ihop något efter en menlös förlust mot ett lag som Trelleborg, ett motståndarlag skapat av en perfektionist som Tom Prahl i en intetsägande landsort. Det är således mer pliktkänsla än glädje som i detta läge får mig att skriva ihop en snabb sammanfattning.
Sin vana trogen börjar GAIS att släppa in ett tidigt mål. Det blåser mycket på Vångavallen och i första halvlek har hemmalaget vinden i ryggen. Det blir således lätt att slå långa bollar på djupet och detta utnyttjas tidigt när en högt uppdragen, loj backlinje i något bortaställ från Vägverket (måhända har laget återigen glömt tröjorna och lånat några vägarbetare?) ser sig förbisprunga av boll och spelare, Marcus Pode, som rullar in 1-0. Lojast av dem alla är Mikael Dahlgren som, trots att han nu fick spela högerback, inte rosade marknaden. Backlinjen är återigen ett problem, vilket också Alec tycks se då två av spelarna blir utbytta relativt tidigt i andra halvlek. Precis som tidigare tycker jag mig se (står på Whoopsy och talade lite med bargrannen om hur nära kameran går bollinnehavaren - det är omöjligt att se några linjer i spelet) hur framförallt yttrarna faller för snabbt och inte vågar gå upp och möta. Istället hamnar de någonstans mittemellan och försvaret kollapsar som ett korthus. Tidigare har jag tänkt några blasfemiska tankar om att det är bra att Fredrik Lundgren är skadad och inte kan spela som nyinskolad mittback - jag har nu svängt i den uppfattningen och nog är det så att det behövs en Lundgren någonstans i GAIS defensiva del för att det skall finnas någon hjärta i försvaret, Jonas Lundén - återigen blek - och Dime Jankulovski tycks i alla fall inte lyckas med detta. Jag saknar dessutom Kenneth Gustafsson. Denne veteran, som oftast får ta skott för negativa kommentarer, saknades i alla fall offensivt. Genom att hans vänterfot saknades på plan gick GAIS över till att slå korta hörnor, vilka föga förvånande ledde till väldigt lite.
Återigen sin vana trogen är det först när man ligger under som GAIS spelare gör ett riktigt försök att spela boll och pressar därefter Trelleborg under de följande tjugo minuterna med ett regält bollinnehav men frapperande få avslut. Grönsvart spelar omständigt och plottrigt och i min trötta hjärna börjar jag famla efter ett Clausewitz-citat om hur ju längre en offensiv pågår utan att vinna ett avgörande, dessto närmare kommer den anfallande sidan förlust (lämna gärna ett korrekt citat som kommentar!). Som sagt, Trelleborgs rakare spel vinner med tiden över Wanderson do Carmo har återigen svårt att nå upp till de högst ställda förväntningar vi med rätta har på honom. En av få ljusglimar i matchen är den offensiva viljan och inställningen hos tre andra offensiva spelare; Mattias Lindström, Tommy Lycén och Pär Eriksson. De räcker dock inte till för mycket framåt utan stöd och med ett försvar som spelar mer för sig själva än som en lagdel kan de snart avväpnas av ett tryggare Trelleborg.
Direkt i andra halvlek börjar GAIS - som vanligt igen - släppa in ett mål. Dime räddar en boll och blir sedan nedputtad alternativt nedramlad av en Trelleborgare i målområdet och kan därigenom inte effektivt avvärja den retur som blir 2-0. Tveksamt belust av domaren i det läget. Förvisso kan jag objektivt tycka att målvakter borde få stå ut med lite mer även i målområdet, men med tanke på att domaren vanemässigt brukar blåsa för det minsta lilla i målvaktens favör kunde han gjort så även i detta fall.
Med två mål i baken (ja, snart match mot BK Häcken...) finns det inte mycket till kreativ inställning kvar hos bortalaget och istället för Trelleborg öka på förnedringen med ett snyggt (rent objektivt snyggt alltså, egentligen var det skitfult) frisparksmål. Lycén passar även på att dra på sig ett andra gula kort och blir därmed utvisad och avstängd mot BK Häcken på söndag.
Efter tre omgångar kan vi slänga eventuella ambitioner om en plats på övre halvan och att truppen kan ta nästa steg ur hågen och inse att det återigen handlar om att i första hand säkra ett nytt kontrakt. För det behöver vi ungefär 25 poäng till.
Lag [4-2-3-1]:
1. D. Jankulovski;
7. J. Lundén (68' 14. D. Nicklasson), 2. A. Tobiasson, 3. R. Ekunde, 16. Dahlgren (57' G. Gunnarsson);
8. R. Spong (74' 23. E. Hedinsson), 17. J. Mårtensson;
11. T. Lycén, 25. W. do Carmo, 21. M. Lindström;
18. P. Eriksson
Sin vana trogen börjar GAIS att släppa in ett tidigt mål. Det blåser mycket på Vångavallen och i första halvlek har hemmalaget vinden i ryggen. Det blir således lätt att slå långa bollar på djupet och detta utnyttjas tidigt när en högt uppdragen, loj backlinje i något bortaställ från Vägverket (måhända har laget återigen glömt tröjorna och lånat några vägarbetare?) ser sig förbisprunga av boll och spelare, Marcus Pode, som rullar in 1-0. Lojast av dem alla är Mikael Dahlgren som, trots att han nu fick spela högerback, inte rosade marknaden. Backlinjen är återigen ett problem, vilket också Alec tycks se då två av spelarna blir utbytta relativt tidigt i andra halvlek. Precis som tidigare tycker jag mig se (står på Whoopsy och talade lite med bargrannen om hur nära kameran går bollinnehavaren - det är omöjligt att se några linjer i spelet) hur framförallt yttrarna faller för snabbt och inte vågar gå upp och möta. Istället hamnar de någonstans mittemellan och försvaret kollapsar som ett korthus. Tidigare har jag tänkt några blasfemiska tankar om att det är bra att Fredrik Lundgren är skadad och inte kan spela som nyinskolad mittback - jag har nu svängt i den uppfattningen och nog är det så att det behövs en Lundgren någonstans i GAIS defensiva del för att det skall finnas någon hjärta i försvaret, Jonas Lundén - återigen blek - och Dime Jankulovski tycks i alla fall inte lyckas med detta. Jag saknar dessutom Kenneth Gustafsson. Denne veteran, som oftast får ta skott för negativa kommentarer, saknades i alla fall offensivt. Genom att hans vänterfot saknades på plan gick GAIS över till att slå korta hörnor, vilka föga förvånande ledde till väldigt lite.
Återigen sin vana trogen är det först när man ligger under som GAIS spelare gör ett riktigt försök att spela boll och pressar därefter Trelleborg under de följande tjugo minuterna med ett regält bollinnehav men frapperande få avslut. Grönsvart spelar omständigt och plottrigt och i min trötta hjärna börjar jag famla efter ett Clausewitz-citat om hur ju längre en offensiv pågår utan att vinna ett avgörande, dessto närmare kommer den anfallande sidan förlust (lämna gärna ett korrekt citat som kommentar!). Som sagt, Trelleborgs rakare spel vinner med tiden över Wanderson do Carmo har återigen svårt att nå upp till de högst ställda förväntningar vi med rätta har på honom. En av få ljusglimar i matchen är den offensiva viljan och inställningen hos tre andra offensiva spelare; Mattias Lindström, Tommy Lycén och Pär Eriksson. De räcker dock inte till för mycket framåt utan stöd och med ett försvar som spelar mer för sig själva än som en lagdel kan de snart avväpnas av ett tryggare Trelleborg.
Direkt i andra halvlek börjar GAIS - som vanligt igen - släppa in ett mål. Dime räddar en boll och blir sedan nedputtad alternativt nedramlad av en Trelleborgare i målområdet och kan därigenom inte effektivt avvärja den retur som blir 2-0. Tveksamt belust av domaren i det läget. Förvisso kan jag objektivt tycka att målvakter borde få stå ut med lite mer även i målområdet, men med tanke på att domaren vanemässigt brukar blåsa för det minsta lilla i målvaktens favör kunde han gjort så även i detta fall.
Med två mål i baken (ja, snart match mot BK Häcken...) finns det inte mycket till kreativ inställning kvar hos bortalaget och istället för Trelleborg öka på förnedringen med ett snyggt (rent objektivt snyggt alltså, egentligen var det skitfult) frisparksmål. Lycén passar även på att dra på sig ett andra gula kort och blir därmed utvisad och avstängd mot BK Häcken på söndag.
Efter tre omgångar kan vi slänga eventuella ambitioner om en plats på övre halvan och att truppen kan ta nästa steg ur hågen och inse att det återigen handlar om att i första hand säkra ett nytt kontrakt. För det behöver vi ungefär 25 poäng till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar