tisdag 21 april 2009

Högre ribba för högre studier

En ledare i dagens DN applåderar att kraven för att få studera på universitet och högskola skall skärpas. Krav på godkända gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik återinförs om regeringens gymnasieproposition accepteras av riksdagen.

Låga kvar kan kanske uppfattas som bra, då alla får chansen. I realiteten är det ofta kontraproduktivt. Hörde härom veckan en universitetslektor på en samhällsvetenskaplig institution beklaga sig över att för att accepteras till deras program hade kraven på matematik sänks från godkänt på C-nivå till godkänt på B-nivå. Samtidigt ökades studierna i nationalekonomi inom programmet. Effekten torde bara kunna bli två, antingen sänker föreläsaren kraven och urholkar utbildningens värde och/eller så slås flera studenter ut från högskolan efter att ha spenderat tid och staten egna pengar på något som kanske aldrig fullföljs.

Jag är dock lite undrande till om detta förslag från regeringen kommer att ha någon reell effekt. Ansvariga för olika kurser och program kan fortfarande ställa krav utöver minimum (90 procent godkänt på gymnasiet).

Vi är långt ifrån min utopiska vision för högre studier; ett års obligatoriska och tuffa studier i vetenskapsteori och -metod för alla universitets- och högskoleutbildningar!

(När er självgode och bittre bloggare har smakat starksprit i kombination med någon infantil kan han kanske även ställa liknande krav på fullt medborgarskap, en slags akademisk motsvarighet till Robert Heinleins Stjärnsoldaten - men jag tycker faktiskt inte jag skall tas på allvar i de sammanhangen!)

2 kommentarer:

F sa...

Håller med om att kraven borde vara högre. Samtidigt så är det så att högskolorna är vinstdrivande och vill ha in så många studenter som möjligt. Tror inte de är så intresserade av att minska intaget genom att höja inträdesgränser, vanligare nuförtiden att de sänks på program där antalet sökande är för litet.
Dessutom är det viktigt att tillägga att gymnasiebetyg inte behöver säga så mycket om nivån. Inträdesprov kanske är bättre, såg du föreslog något liknande om än något strängare.

Olle J. sa...

Jag skulle la inte sgäa att Universitet i Sverige i vinstdrivande men nog finns det ekonomiska incitament som kan få dem att agera kontraproduktivt om nu syftet med dem är att ge människor en så bra utbildning som möjligt.

Även inträdesprov har ju sina brister, jag gnällde för en tid sedan på DTK-delen av högskoleprovet och även till exempel ordförståelsen är lite tveksam; med högre ålder lär man sig oftast fler ord men det säger inte nödvändigtvis något om personens förmåga att klara av högre studier.

Ett annat radikalt grepp skulle kunna vara att alla får komma in oavsett förkunskaper men fastställa en princip om att alltid kugga 1/4 av alla kursdeltagare på nybörjarkurser. Det skulle skapa incitament så att det heter duga och rensa ut individer som inte har motivation eller förmåga att klara av högre studer! För elakt?