Debatt kring vetenskaplighet och Trumpet-anslag

För några dagar sedan fick matematikern Tanja Bergkvist utrymme på SvD:s Brännpunkt för att angripa vad hon betecknar som genusvansinnet nya höjder. Målet för hennes angrepp är en genusvetenskaplig undersökning av trumpeten som fått en halv miljon under tre år från Vetenskapsrådet. För att försöka bevisa hur dumt detta är gör hon en likartad ansökan för ett genusperpektiv inom matematiken kring hur x är manligt och y kvinnligt.

Inlagan har lett till en ofantlig mängd kommentarer och blogglänkar (i skrivande stund 506 kommentarer och 46 bloggar). Jag har verkligen inte förmåga att ta mig till allt som tycks och tänks.* Det roliga är dock att en hel del av kommentarerna håller en hyfsat hög nivå. Det finns nämligen två viktiga frågor i detta. För det första huruvida det är försvarbart att ge en halv miljon av offentliga medel till forskning om trumpetens genus. För det andra huruvida detta överhuvudtaget är vetenskap.

Är detta en penisförlängare?

Den första frågan är skenbart enkel. En halv miljon kronor för något så obskyrt som genusforskning om trumpeter låter förstås urfånigt när det kan tyckas finnas mer akuta behov i samhället som behöver pengar. Med ett sådant perspektiv blir dock nio tiondelar av all forskning ohållbar och onödig** och det skulle inte enbart drabba humanvetenskapliga forskningsprojekt - ungefär 240 miljoner kronor till CERN ifrån Sverige år till exempel. Visst, CERN har i efterhand lyckats visa sig ha ett värde, genom World Wide Web till exempel, men går det säga att genusvetenskap inte haft och har något värde på sikt?

Bedömningen av svaret på den första frågan hänger i mångt och mycket ihop med den andra frågan; är det vetenskap? I det avseendet blir jämförelsen mellan matematik och genusvetenskap lätt löjlig. Det förra är en abstrakt vetenskap som till och med är så abstrakt att den enligt en snävare definition inte är att betrakta som vetenskap, då den bygger på axiom istället för empririskt prövbara hypoteser, medan det senare är nödvändigtvis kontextuell , tvärvetenskaplig och värdeberoende.

Jag är inte alls främmande för att själv beklaga mig över genusvetenskapens pseudokaraktär där syftet och resultatet inte blir något annat än ett nollsummespel med värden. Att mycket som kommer ut som ett resultat från genusvetenskapliga arbeten inte är falsiferingsbart är dock inte begränsat till enbart genusperspektivet. Tyvärr har många tvingats inse problemen på sin egna bakgård och fördrivits ut i mörkret från den logiska positivismens upplysta bubbla.

Människor som inte läser annat än manualer och instruktionsböcker blir upprörda över genusvetarnas flum mellan övriga gäspar lite förstrött över Bergkvists insparkande av öppna dörr. Ett intressantare forskningsprojekt ur ett entologiskt genusperspektiv kanske skulle vara att gömma sig i en låda på SvD:s ledarredaktion och försöka utröna varför de finner något större värde och allmänintresse för Bergkvists påpekanden på Brännpunkt.

Jag har dock aldrig tänkt på trumpeter som ett manligt instrument. Är det inte lite omanligt att vara musikalisk överhuvudtaget?


* Min - helt ovetenskapliga - uppfattning är att inget väcker sådana reaktioner som inlägg kring invandring och integration samt genusfrågor, vilket förstås är intressant i sig då det säger något om brännpunkterna (sic!) i dagens samhälle.
** En hel del utvecklingsländer har i sin iver att hinna ifatt västvärlden enbart satsat resurser på "hårda värden" och oreflekterat efterapande i teknokratisk, inte sällan med tämligen mediokra resultat.