När GAIS släppte sina priser för säsongen 2009 hördes det en hel del grymtande, även från min sida. Det var inte bara gnäll för egen del, jag och många andra oroade oss för att allt för höga biljettpriser skulle ta ut den lockelse som den nya, täta arenan står för och inte höja grönsvarts mediokra publiksnitt. En utveckling som givetvis skulle vara negativ ekonomiskt.
Nu har GAIS backat gentemot supportar till Den lilla satan som lyckats driva igenom sänkta derbypriset för GAIS hemmamatch från 350 till 250 spänn för platser på nedre, södra kortsidan. För GAIS sida skall det fortfarande kosta 350 kronor (vilket i och för sig inte beerör mig som har årskort). Våra priser för deras hemmaderby skall tydligen ligga på 195 kronor, en avservärt annorlunda prisbild. Att Gunnebo tyket går ut och kontrar med att "[v]åra supportrar anser helt tydligt att derbyt är mer värt än vad Blåvitts supportrar gör" och beklagar sig över att det där andra laget inte ville sammarbeta i prisfrågan ändrar tyvärr inte grundintrycket. GAIS har gått ut med ett för högt pris i jämförelse med konkurrenterna. Nu får vi trogna - som i mångt och mycket fått köpa dyra årskort för att biljettpriserna till derbyna skulle vara så dyra - vara med och indirekt subventionera diverse bös (nog för att deras kostnad för besöket blir högre i och med att de inte räcker med två kuponger på spårvagnen för att komma till matchen, men det är ju inte något som klubbarna kan ta in i beräkningen).
---
På fredagen fick jag hem Grönsvart, den nya medlemstidning som efter två år av Gaisar'n och evigheter av Makrillen nu skall informera mig som medlem vad som händer. De flesta artiklarna hade jag redan läst på hemsidan, så det var inte så mycket nytt - även om Tony Baloghs prosa håller en högre kvalité. Att en bild på Samir prydde framsidan gjorde inte saken sämre.
Samirs nuna var dock inte lika uppskattat av min katt, som medan jag var borta på 2:a Långgatan för några fredagsöl bestämde sig för att kissa på hallmattan. Han har aldrig visat något bollsinne överhuvudtaget, men jag visste inte att han hatade GAIS. Tidingen fick därför torka till sig tills idag så att jag lite försiktigt kunde läsa den.
Nu har GAIS backat gentemot supportar till Den lilla satan som lyckats driva igenom sänkta derbypriset för GAIS hemmamatch från 350 till 250 spänn för platser på nedre, södra kortsidan. För GAIS sida skall det fortfarande kosta 350 kronor (vilket i och för sig inte beerör mig som har årskort). Våra priser för deras hemmaderby skall tydligen ligga på 195 kronor, en avservärt annorlunda prisbild. Att Gunnebo tyket går ut och kontrar med att "[v]åra supportrar anser helt tydligt att derbyt är mer värt än vad Blåvitts supportrar gör" och beklagar sig över att det där andra laget inte ville sammarbeta i prisfrågan ändrar tyvärr inte grundintrycket. GAIS har gått ut med ett för högt pris i jämförelse med konkurrenterna. Nu får vi trogna - som i mångt och mycket fått köpa dyra årskort för att biljettpriserna till derbyna skulle vara så dyra - vara med och indirekt subventionera diverse bös (nog för att deras kostnad för besöket blir högre i och med att de inte räcker med två kuponger på spårvagnen för att komma till matchen, men det är ju inte något som klubbarna kan ta in i beräkningen).
---
På fredagen fick jag hem Grönsvart, den nya medlemstidning som efter två år av Gaisar'n och evigheter av Makrillen nu skall informera mig som medlem vad som händer. De flesta artiklarna hade jag redan läst på hemsidan, så det var inte så mycket nytt - även om Tony Baloghs prosa håller en högre kvalité. Att en bild på Samir prydde framsidan gjorde inte saken sämre.
Samirs nuna var dock inte lika uppskattat av min katt, som medan jag var borta på 2:a Långgatan för några fredagsöl bestämde sig för att kissa på hallmattan. Han har aldrig visat något bollsinne överhuvudtaget, men jag visste inte att han hatade GAIS. Tidingen fick därför torka till sig tills idag så att jag lite försiktigt kunde läsa den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar