Som en del av en lite småseg men ändå rätt skön fredagskväll så satte jag mig ner och såg filmen Equilibrium på teve. Om du inte hört talas om den är det inte så värst konstig, av någon anledning så bestämde bolaget på att inte satsa på filmen och den gick direkt till video i Sverige.
Filmen börjar som en variant på Ray Bradburys klassiska SF-bok Farenheit 451, men instället för "brandmän" som bränner böcker för att människan inte skall lockas ifrån teven så är det "präster" som hindrar människor att utsättas för känsloyttringar. Det är den fascoida statens slutsats att krig och olycka skapas av människans känslor och för att undvika de dåliga känslorna måste även de positiva känslorna offras. Christan Bale spelar en sådan prelat - självklart i strama, svarta kläder - som jagar efter konst, musik och skönlitteratur för att dessa skall brännas och människor som begår känslobrott. För att människan inte skall lockas av känslor drogas de konsekvent likt neddrogade bokstavsbarn och verkar också ha en snarlikt upplyftande tillvaro i denna dystropi.
Precis som Bradburys brandman kan förstås inte Bales prelat fortsätta på det spåret - i så fall hade de ju inte blivit så mycket till film - men istället för att memorera någon fin dikt och dra runt på landsbygden så övergår filmen i Matrix-läge. Kanske inte värdens bästa film, dock helt ok fredagsunderhållning.
Det roligaste med filmen är dock den "svenska" titeln Cubic. Equlibirum anspeglar givetvis på den känslomässiga balans som eftersträvas i den totalitära staten och är också namnet på någon hälsovårdsmyndighet som administerar drogerna. Efter att nu sett filmen en andra gång kan jag fortfarande inte komma på att ordet Cubic förekommer på något vettigt sätt har något med filmen att göra överhuvudtaget. Är det någon bloggläsare som vet får ni gärna förklara det för mig...
Filmen börjar som en variant på Ray Bradburys klassiska SF-bok Farenheit 451, men instället för "brandmän" som bränner böcker för att människan inte skall lockas ifrån teven så är det "präster" som hindrar människor att utsättas för känsloyttringar. Det är den fascoida statens slutsats att krig och olycka skapas av människans känslor och för att undvika de dåliga känslorna måste även de positiva känslorna offras. Christan Bale spelar en sådan prelat - självklart i strama, svarta kläder - som jagar efter konst, musik och skönlitteratur för att dessa skall brännas och människor som begår känslobrott. För att människan inte skall lockas av känslor drogas de konsekvent likt neddrogade bokstavsbarn och verkar också ha en snarlikt upplyftande tillvaro i denna dystropi.
Precis som Bradburys brandman kan förstås inte Bales prelat fortsätta på det spåret - i så fall hade de ju inte blivit så mycket till film - men istället för att memorera någon fin dikt och dra runt på landsbygden så övergår filmen i Matrix-läge. Kanske inte värdens bästa film, dock helt ok fredagsunderhållning.
Det roligaste med filmen är dock den "svenska" titeln Cubic. Equlibirum anspeglar givetvis på den känslomässiga balans som eftersträvas i den totalitära staten och är också namnet på någon hälsovårdsmyndighet som administerar drogerna. Efter att nu sett filmen en andra gång kan jag fortfarande inte komma på att ordet Cubic förekommer på något vettigt sätt har något med filmen att göra överhuvudtaget. Är det någon bloggläsare som vet får ni gärna förklara det för mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar