Fredag kväll, förkyld och en smula trött. Vad kan då passa bättre än en katastroffilm som låter en stänga av hjärnan och titta på lite enkel underhållning. Så jag och den bättre hälften hyrde filmen 2012. Att man emellanåt vill stänga av hjärnan betyder emellertid inte att man är hjärndöd. Detta är nog, speciellt med tanke på den budget denna film torde haft, den absolut sämsta film jag sett.
Efter att hafsat sig förbi en bakgrundshistoria och en så kallad vetenskaplig förklaring genom några snabba klipp över sådär 10 minuter så börjar världen gå under, och under och under. Folk springer mellan marken rasar sönder bakom den, de kör bil när marken rasar sönder bakom dem, och de lyfter med flygplan mellan landningsbanan rasar sönder under dem och husen rasar till höger och vänster. Sedan kommer en störtvåg också. Hopblandat i detta är lite banala inslag av släktingar som tar kontakten med varandra för sista gången och förlåter varandra för bråk i forntiden medan världen rämnar kring dem, en rysk miljardär med odrägliga barn och barn som är arga på sin far för att han har skilt sig från deras mor och - givetvis - en hund som överlever allt; en klassisk filmkliché där vuxna människor kan dö i drivor men hundar och barn överlever. I slutändan återförenas givetvis de skilda föräldrarna (att den i grunden töntiga men i grunden godhjärtade styvfadern dör i processen är , likt detta, lite av en parentes) i en lycklig kärnfamilj med en dotter (som dessutom nu klarar av att sova utan att kissa på sig, 5-6 miljarder döda är givetvis ett lågt pris att betala för denna terapi) och en son som börjar kalla sin far för pappa igen. Lägg dessutom till en fattig familj av buddistiska kineser som etno-chict inslag.
Kände ett behov av att skrubba mina ögon med svinto efteråt. Detta inlägg är en varning till alla som ännu inte sett filmen. Gör det inte! Den är så dålig att den inte ens är rolig. 260 miljoner dollar kostade skiten. Den riktiga katastrofen är att de säkert lyckades tjäna in de pengarna.
Efter att hafsat sig förbi en bakgrundshistoria och en så kallad vetenskaplig förklaring genom några snabba klipp över sådär 10 minuter så börjar världen gå under, och under och under. Folk springer mellan marken rasar sönder bakom den, de kör bil när marken rasar sönder bakom dem, och de lyfter med flygplan mellan landningsbanan rasar sönder under dem och husen rasar till höger och vänster. Sedan kommer en störtvåg också. Hopblandat i detta är lite banala inslag av släktingar som tar kontakten med varandra för sista gången och förlåter varandra för bråk i forntiden medan världen rämnar kring dem, en rysk miljardär med odrägliga barn och barn som är arga på sin far för att han har skilt sig från deras mor och - givetvis - en hund som överlever allt; en klassisk filmkliché där vuxna människor kan dö i drivor men hundar och barn överlever. I slutändan återförenas givetvis de skilda föräldrarna (att den i grunden töntiga men i grunden godhjärtade styvfadern dör i processen är , likt detta, lite av en parentes) i en lycklig kärnfamilj med en dotter (som dessutom nu klarar av att sova utan att kissa på sig, 5-6 miljarder döda är givetvis ett lågt pris att betala för denna terapi) och en son som börjar kalla sin far för pappa igen. Lägg dessutom till en fattig familj av buddistiska kineser som etno-chict inslag.
Kände ett behov av att skrubba mina ögon med svinto efteråt. Detta inlägg är en varning till alla som ännu inte sett filmen. Gör det inte! Den är så dålig att den inte ens är rolig. 260 miljoner dollar kostade skiten. Den riktiga katastrofen är att de säkert lyckades tjäna in de pengarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar