Under en halvtimme av osedvanlig oproduktivitet gled jag in på gepe.se och noterade att fyra fotbollsklubbar i nordöstra Göteborg skall slås samman; Lärje/Angereds IF, Gunnilse IS, Rannebergens IF och Marielholm BOIK. Gepe tar och kallar dem för fyra klassiska klubbar, vilket torde vara en sanning med modifikation. Även om jag som aldrig bott i Angered med omnejd måhända skall hålla käft i det avseendet.
Det är egentligen två olika aspekter av den sammanslagning som den refererade artikeln berör som jag tänkte kommentera. Dels namnet, som förvisso kan uppfattas som en skitsak, och dels klubbens visioner och marknad.
Först namnet: IF Angered United. Jag antar att valet att använda sig av United i namnet har att göra med att beslutsfattarna vill att klubben skall associeras med framgång. Dels för att det får de flesta att tänka på Manchester United och dels för att engelskan som språk på något sätt i detta tider tycks signalera progressivitet och framåtanda bort från gamla tiders stagnerade småklubbar. Sedan kanske ordets betydelse i sig har något med saken att göra men i så fall hade det givetvis funnits andra ord och lösningar.
Det är något med ordet United som får mig att reagera som en ynge tonåring som försöker skapa sig en egen identitet och distansera sig från sina föräldrar; "United? men farsan, fy fan vad töntig du är!". För min inre blick är männen som kommer fram till förslaget medelålders män som tittat lite för mycket på tipsextra (inget negativt om tipsextra i övrigt, förra lördagens visning av Manchester - just det - United mot WBA från 1978 var en höjdare. Det var bättre förr, något som jag och Ulf Stenberg är eniga om) och tror att namnet United känns fräckt och fräscht.
Det imponerar dock inte på mig, namn som Väsby United, FC Trollhättan, Sollentuna United, Umeå FC och Carlstad United BK ger mer ett löjes skimmer över verksamheten. Deras försök att vara i framkant genom ett internationellt gångbart namn (om nu någon kan uttala Angered - FC Gothia var "bättre" i det avseendet) är för mig snarare ett tecken på osäkerhet hos styrande och bristande traditioner i klubben.
Troligen har det något med den ironiska generationen att göra (ja, jag såg Henrik Schyfferts föreställning). I min tankevärld är det lika väl att gå hela vägen ut och vara medvetet ironisk för att undvika att alla under fyrtio (kanske du också gubb-Nikola) börjar himla med ögonen. Vad sägs som Real Säffle och Dynamo Ålidhem?
Den andra frågan, som på lite sikt givetvis är viktigare:
Detta alltså en relativt kort tid efter att tre etablerade elitföreningar i staden övervägde att slå sig samman för att kunna konkurrera då det uppfattades som att det inte fick plats med än tre allsvenska klubbar i Göteborg. En relativt välmående och sportsligt etablerad klubb som BK Häcken har allvarliga problem att dra till sig betalande publik och överlever troligen på denna nivå endast tack vare Gothia Cup.
Skillnaden mellan Angered och Mjällby (hänger en Välkommen tillbaka mjällby-löpsedel från Aftonbladet på kontoret på grund av en av mina kollegor) är att Sölvesborg med omnejd inte har någon annan konkurrerande klubb på flera mils avstånd. Närmast torde vara Kristiandstad med sitt måttligt framgångsrika FF i Division 1 Södra sådär fyra mil bort. Mjällby är en stor fisk i en liten skål, Angered kommer att vara en liten fisk i en stor skål. Varför skulle kapitalstarka sponsorer och publik välja Angered före GAIS, dls, Öis, BK Häcken, Qviding eller Västra Frölunda?
Mjällby har dessutom arbetat in sig som en del av samhället under årtionden medan Angered alltså är en ny aktör på marknaden. Varför skulle Angered lyckas när ovan nämnda sammanslagningar som Carlstad United och Umeå FC, båda störst i större städer utan konkurrenter precis runt knuten? Att klubben skall stöttas upp med några tusenlappar från stadsdelsnämnden för att "sätta Angered på kartan" kommer knappast göra vare sig till eller från.
Framgångsrika klubbar är allt som oftast resultatet av en samspel mellan flera faktorer och har vuxit fram under flera årtionden. Undantag från detta finns, men de är få. Sammanslagningar av klubbar en bit under eliten i storstädsregioner beror enligt min förståelse snarare av att de håller på att gå under och sammanslagningen är ett sätt att rädda verksamheten. Det är alltså en reaktiv handling påtvingad av ökat tryck (som FC Gothia) snarare en aktiv strategi för världsherravälde.
Det är egentligen två olika aspekter av den sammanslagning som den refererade artikeln berör som jag tänkte kommentera. Dels namnet, som förvisso kan uppfattas som en skitsak, och dels klubbens visioner och marknad.
Först namnet: IF Angered United. Jag antar att valet att använda sig av United i namnet har att göra med att beslutsfattarna vill att klubben skall associeras med framgång. Dels för att det får de flesta att tänka på Manchester United och dels för att engelskan som språk på något sätt i detta tider tycks signalera progressivitet och framåtanda bort från gamla tiders stagnerade småklubbar. Sedan kanske ordets betydelse i sig har något med saken att göra men i så fall hade det givetvis funnits andra ord och lösningar.
Det är något med ordet United som får mig att reagera som en ynge tonåring som försöker skapa sig en egen identitet och distansera sig från sina föräldrar; "United? men farsan, fy fan vad töntig du är!". För min inre blick är männen som kommer fram till förslaget medelålders män som tittat lite för mycket på tipsextra (inget negativt om tipsextra i övrigt, förra lördagens visning av Manchester - just det - United mot WBA från 1978 var en höjdare. Det var bättre förr, något som jag och Ulf Stenberg är eniga om) och tror att namnet United känns fräckt och fräscht.
Det imponerar dock inte på mig, namn som Väsby United, FC Trollhättan, Sollentuna United, Umeå FC och Carlstad United BK ger mer ett löjes skimmer över verksamheten. Deras försök att vara i framkant genom ett internationellt gångbart namn (om nu någon kan uttala Angered - FC Gothia var "bättre" i det avseendet) är för mig snarare ett tecken på osäkerhet hos styrande och bristande traditioner i klubben.
Troligen har det något med den ironiska generationen att göra (ja, jag såg Henrik Schyfferts föreställning). I min tankevärld är det lika väl att gå hela vägen ut och vara medvetet ironisk för att undvika att alla under fyrtio (kanske du också gubb-Nikola) börjar himla med ögonen. Vad sägs som Real Säffle och Dynamo Ålidhem?
Den andra frågan, som på lite sikt givetvis är viktigare:
Det finns en större vision [...]. Siktet för det nyss sjösatta damprojektet och den eventuella herrsatsningen är inställt på svårast tänkbara mål: allsvenskan. – Kan Mjällby spela i allsvenskan kan väl Angered? Det finns ett stort underlag, tar vi bara tag i det gemensamt kan vi nå långt, säger Eliasson. [...] – Ett fantastiskt positivt initiativ för hela Angered. Vi behöver det här, det är en möjlighet att sätta Angered på kartan, säger Eshag Kia (S), ordförande i stadsdelsnämnden Gunnared.
Detta alltså en relativt kort tid efter att tre etablerade elitföreningar i staden övervägde att slå sig samman för att kunna konkurrera då det uppfattades som att det inte fick plats med än tre allsvenska klubbar i Göteborg. En relativt välmående och sportsligt etablerad klubb som BK Häcken har allvarliga problem att dra till sig betalande publik och överlever troligen på denna nivå endast tack vare Gothia Cup.
Skillnaden mellan Angered och Mjällby (hänger en Välkommen tillbaka mjällby-löpsedel från Aftonbladet på kontoret på grund av en av mina kollegor) är att Sölvesborg med omnejd inte har någon annan konkurrerande klubb på flera mils avstånd. Närmast torde vara Kristiandstad med sitt måttligt framgångsrika FF i Division 1 Södra sådär fyra mil bort. Mjällby är en stor fisk i en liten skål, Angered kommer att vara en liten fisk i en stor skål. Varför skulle kapitalstarka sponsorer och publik välja Angered före GAIS, dls, Öis, BK Häcken, Qviding eller Västra Frölunda?
Mjällby har dessutom arbetat in sig som en del av samhället under årtionden medan Angered alltså är en ny aktör på marknaden. Varför skulle Angered lyckas när ovan nämnda sammanslagningar som Carlstad United och Umeå FC, båda störst i större städer utan konkurrenter precis runt knuten? Att klubben skall stöttas upp med några tusenlappar från stadsdelsnämnden för att "sätta Angered på kartan" kommer knappast göra vare sig till eller från.
Framgångsrika klubbar är allt som oftast resultatet av en samspel mellan flera faktorer och har vuxit fram under flera årtionden. Undantag från detta finns, men de är få. Sammanslagningar av klubbar en bit under eliten i storstädsregioner beror enligt min förståelse snarare av att de håller på att gå under och sammanslagningen är ett sätt att rädda verksamheten. Det är alltså en reaktiv handling påtvingad av ökat tryck (som FC Gothia) snarare en aktiv strategi för världsherravälde.
2 kommentarer:
Spelade inte CM-legenden Eddie Lopez i Gunnilse?
/Rikard
Eddie Lopez spelade där under deras storhetstid runt milleniumskiftet. Var snack om att värva honom till GAIS misärsommaren 2001, men när Lennart Ottordahl - fostrad i och före detta spelare och tränare i Gunnilse - återigen tog över rollen som tränare från Lisebergskanien Kierdorf så var det inte längre aktuellt.
Skicka en kommentar