Roades under eftermiddagens kaffepaus av en artikel i UNT om en sociologisk studie om surfande på arbetstid. Doktoranden Roland Paulsen har kommit till slutsatsen att den främsta orsaken är att många helt enkelt har för lite att göra på sin arbetsplats. Många vill egentligen inte surfa runt men är understimulerande och har inget annat att göra. Att då från arbetsgivarens förbjuda och blockera sidor blir tämligen verkningslöst.
"Tomt arbete" beskriver han som situationer där anställda inte vill surfa runt, men ändå gör det för att de är understimulerade. Det visade sig vara förvånansvärt vanligt. - Flera av dem jag pratat med spenderar mer än halva sin arbetsdag framför internet, säger Roland Paulsen. Förra året sparkades ett flertal personer från Luftfartsverket efter att de blivit påkomna med att porrsurfa under arbetstid. I det fallet ska de anställda ha spenderat upp till tre fjärdedelar av sin dag framför pornografiska hemsidor. - Det intressanta är att de blev ertappade på grund av att man hade tittat på hur Internetanvändandet på verket såg ut. Inte för de här personerna hade utfört ett dåligt arbete. Hur kan man ägna så mycket tid åt andra aktiviteter utan att någon märker det?
Det är ett sätt att angripa ett symptom istället för att ta tag i problemet. Ett problem som rimligen kostar företaget mycket mer pengar än om arbetstagare kan få ta korta pauser och surfa ut på vilken sida de vill, som jag gör nu när jag skriver detta inlägg, men samtidigt har arbetsuppgifter att lösa.
Den grupp som dock gjorde det för att de kände sig understimulerade såg det som ett riktigt problem, vilket kan tyckas vara lättlöst genom att bara be om mer sysslor. Men Roland Paulsen säger att det inte alltid behöver bli bättre bara för att man är ärlig. - En bankman jag intervjuade arbetade 15 minuter effektiv tid om dagen vilket han inte alls var nöjd med. Han lade alla korten på bordet och då halverades hans tjänst.
Som intresserad av arbetslivsfrågor ur ett mer historiskt perspektiv är det fascinerande hur mycket tid som slösas bort inom tjänsteproduktion utan att arbetsgivare inte är förmögna att se detta. Detta torde vara en mardröm för den idoga tidsstudiemannen. Jag misstänker att orsaken står att finna i hur den moderna tjänsteproduktionen i många fall fungerar. När arbetstagare inte har enkla, tydligt definierade arbetsuppgifter av rutinartad karaktär är det närmast omöjligt eller i alla fall väldigt dyrt för företagen att övervaka arbetet. När många arbetsuppgifter dessutom i många fall är unika och bara delvis identiska från gång till gång, så är det väldigt svårt för arbetsledningen, som dessutom kanske inte är så värst insatta i alla sina underställdas arbete, då de saknar kunskaper om program och liknande, blir det svårt att sätta ut hur lång tid en arbetstagare skall få på sig för en specifik uppgift. I vissa fall får detta rimligen det motsatta utfallet i att vissa arbetstagare får en omänsklig arbetsbörda medan andra sitter och slösurfar omkring dem i samma kontorslandskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar