Ungdomen baktalades förvisso redan av de gamla grekerna men på minst en punkt har det gått käpprätt år helvete. Det finns mängder av fik i framför allt centrala Göteborg. Tyvärr är de flesta av dem fullständigt värdelösa för människor som inte leker med i fåfängans fyrverkeri. Jag tror man måste vara lika fruktansvärt osäker som en svensk tonåring för att med god min betala överpriser för halvfabrikat serverat av en ung nippertippa i en genomdesignad lokal med obekväma stolar och stojiga brats. Nippetippan gör en min när man beställer "kaffe, svart" och säger att de "inte säljer kanelbullar, det är muffins som gäller i år."
Café Skogen - arbetarfikIstället för designen på kaffekopparna och inredningen av lokalen kollar jag efter blått; blått hår (pensionärer) och blåkläder (arbetare) ger en riktlinje om var man kan hitta vettigt kaffe. Det var så jag hittade Café Skogen. På Slottskogsskogsgatan 53, ett kvarter från Mariaplan ligger sedan årtionden denna pärla och riktiga arbetarfik. Ett rum med kök - och då menar jag ett vanligt kök - med enkla bord och stolar och årtiondern av tidningsurklipp, skisser och bilder på väggarna. En sån här miljö går inte att designa, den måste växa fram. Kaffet är gott och kommer från en stor maskin som är ett tiotal år äldre än vad jag är (nej, jag överdriver inte). Dessutom ingår påtår, något som man aldrig får på innerstadens dyra fik längre.
"Arbetarcafé. Gå hit om du är blåställsbärare och vill ha en falukorvsmacka toppad med bacon för en billig peng. Gå inte hit om du är reklamare och vill ha en överprissatt chai latte samt en fullkornsciabatta med groddar."Citat från cafékartan
Dock måste jag ge ett varningens ord till eventuella besökare. jag vill verkligen inte bidra till slumming av slipsnissar som kommer och ställer konstiga krav. i Precis som på trendiga fik så kan man göra bort sig rejält om man inte ser upp och kan de rätta koderna. I jakt på en gammal gepeartikel, som jag givetsvis inte hittade, ramlade jag på detta varnande exempel.
Det är en vanlig vanföreställning bland folk som läst för mycket böcker att arbetare lever i något förbannat naturtillstånd utan kultur och normer kring uppförande och att det handlar om att slappna av. Jag har alltid besökt platsen i rätt klädsel och om man inte initierats av någon redan invigd besökare så är det ingen idé att göra det komplicerat; gå in och ta en ostrafralla från kylen och kaffe från maskinen; stör inte personalen och betala först när du går; sätt dig ner och ta en tidning; glo inte på folk!; vid ett andra besök kan du ta nästa steg och beställa en skogenmacka.
---
K-märkning skall förstås tas bildligt. Det går inte att upprätthålla ställen som dessa med konstgjord andning. Det krävs att vi människor som inte har lust att leka trendig medelklass (detta bespottade, räddhågsna sociala strata) och bara vill fika går och visar med våra pengar vad vi vill ha, riktigt kaffe och riktiga frallor!
Det är en vanlig vanföreställning bland folk som läst för mycket böcker att arbetare lever i något förbannat naturtillstånd utan kultur och normer kring uppförande och att det handlar om att slappna av. Jag har alltid besökt platsen i rätt klädsel och om man inte initierats av någon redan invigd besökare så är det ingen idé att göra det komplicerat; gå in och ta en ostrafralla från kylen och kaffe från maskinen; stör inte personalen och betala först när du går; sätt dig ner och ta en tidning; glo inte på folk!; vid ett andra besök kan du ta nästa steg och beställa en skogenmacka.
---
K-märkning skall förstås tas bildligt. Det går inte att upprätthålla ställen som dessa med konstgjord andning. Det krävs att vi människor som inte har lust att leka trendig medelklass (detta bespottade, räddhågsna sociala strata) och bara vill fika går och visar med våra pengar vad vi vill ha, riktigt kaffe och riktiga frallor!
3 kommentarer:
Café Skogen är ett närmast nostalgiskt ställe för min del. När jag bodde i Sandarna i början av 1980-talet jobbade jag inom hemsjukvården i Majorna. Vi var ute och jobbade två och två i fyra lag, men fikade alltid tillsammans på Café Skogen. Sedan blev det naturligt att gå dit på egen hand så länge jag bodde kvar i trakterna. Kul att fiket är kvar. Och intressant med de där koderna. jag har inget minne av det, men det kanske fanns där då också utan att man tänkte på det. Däremot fanns det ju åtminstone två, tre liknande kaféer runt Mariaplan på den tiden. Bland annat ett som hade tydlig IFK-anknytning. Och när jag jobbade på Göteborgs Bärarelag på Allmänna Vägen samlades vi alltid på det där ölkaféet som låg alldeles bredvid. Dom serverade pilsner och rejäla mackor till flyttgubbarna innan man gick över till tjommen i luckan på Bärarelaget och kollade om det fanns något jobb. När man var klar för dagen fick man lönen direkt i handen från samma lucka. Undrar om ölkaféet finns kvar...? Det skulle väl nästan vara för bra för att vara sant i så fall.
Gott nytt år, Kropotkin. Alltid ett nöje att läsa din blogg!
Café Blåvitt eller vad det heter är ett thaiställe numera. Däremot är Café Godhem ännu ett arbetarfik, men jag föredrar Skogen. Dett är inte riktigt mitt 'hood egentligen så något pilsnerfik har jag inte någon koll på - men det är nog för bra för att vara sant.
Gott nytt på dig också, du har la några timmar kvar over in the distict.
Ett slags post scriptum
Ja, koder finns ju alltid. Var förbi igen idag på klämdagen 5/1. 2 män i kappor och med gubbtrendiga halsdukar i flera färger kunde koderna medan ett gäng unga elektriker inte kunde dem och såg lite obekväma och felplacerade ut innan de kommit på plats.
Det är mest det här att man bara går in och tar vad man skall ha eller går rakt in i köket och beställer som är lite svårt att anpassa sig till; Skogen-koden.
Skicka en kommentar