lördag 4 oktober 2008

Kanelbullens dag

Jag har måhända vid något tidigare tillfälle gjort mig lustig över alla dessa olika dagar (helt oavsiktlig parafras på titeln till Kjell-Olof Feldts biografi) för specifika händelse, idéer eller koncept som finns för i stort sett allt mellan himmel och jord.

Det måste dock göra ett undantag för dagens dag; kanelbullens dag! Att vakna upp en lördagsmorgon och få kaffe och bulle på sängen av sin bättre hälft är definitivt anledning att föra in dagens i kalenderns kanon! Kanske till och med läge att göra det till en röd dag, annars kommer jag näppeligen får frukost på sängen även nästa år. Då är det dock dags att stryka någon annan dag för att inte minska landets produktivitet. Jag röstar för att ta bort rödheten från sjätte juni!

torsdag 2 oktober 2008

Återkomstens entropi

Kom tillbaka till staden Göteborg runt elva på förmiddagen (fem på morgonen i min sömnlösa värld). Flygbussen rullade in till Korsvägen och vidare in mot landets andra stads epicentrum. Blinkade några gånger och undrade reflexmässigt om det också varit epicentrum för något annat, som till exempel en neutronbomb. Inte mycket liv och rörelse att tala om. Sedan kom jag att tänka på att allt var som vanligt. Ingen går utanför dörren om det inte är absolut nödvändigt. Vardagen är strikt begränsad till hemmets trygga vrå där den känsliga svenska själen inte behöver konfronteras med omgivningen.

onsdag 1 oktober 2008

Harlem och det gamla vanliga

Sista heldagen i New York gick lite på rutin och brist på inspiration. Tog tag i saken och reste upp till Harlem för att lite planlöst gå runt på nya gator. Sedan hamnade vi till slut nere på de gamla vanliga gatorna mellan 14th och Houston Street. Inte så mycket att skriva hem om kanske.

Då det var fyra år sedan jag var i New York senast lägger man märke till en del förändringar. Områden som gentrifierats, nya hus och lite annat. Starbucks har snarare minskat sin närvaro. Istället har en ökad efterfrågan efter hälsosam, organisk mat lett till att en ny kedja har växt fram, matvarukedjan Wholefoods som i alla fall inte jag lagt märke till förut. Vi har handlat där flera gånger. De har lite större och hälsosammare utbud än hörnets convenient-store. Vi gjorde ett sista besök på kedjans affär i hörnet av Houston och Chrystie Street. Där hade den en separat avdelning för bättre öl och dessutom passade den bättre hälften på att springa in i Whoopi Goldberg, eller snarare matvaruvagnen som hon föste framför sig, kändisspottning nummer två således. Eller, den bättre hälften hade tidigare sett en tidigare deltagare i dokusåpan Project Runway i en snobbigare galleria vid Columbus Circle (där det går att gå och använda toaletten på andra våningen), men jag vet inte om det räknas.

Som öl valde jag ut ett sexpack med Anchor Steams Porter. Har länge varit förtjust i San Fransisco-bryggeriets Pale Ale, som säljs på systemet. De står i kylsskåpet och väntar på mig nu, till när pastan blir klar. 

tisdag 30 september 2008

Kameran gick varm

Efter att under gårdagen glömt kameran för resan med Staten Island Ferry kände vi oss halvt om halvt tvugna att ta färjan till Libery Island och Ellis Island; turistturen för att se frihetsgudinnan.

12 dollar skallen kostar det, och då ingår ett besök på Ellis Islands trevliga immigrantmuseum. Trängseln på färjan är dock påtaglig - reste med den förra gången en kylig decemberdag och då var det i och för sig mer plats - och är man inte intresserade eller har tid för ett museibesök, så räcker resan till Staten Island väl nog. På så sätt slipper man trängsel, kö och en särkerhetskontroll liknande den man får genomlida på flygplatser. Den är dessutom gratis.

Efteråt avsåg vi av avnjuta en italiensk middag på en av våra favoritställen från förra besöket. Denna låg på 50th Street West. Låg är helt rätt tidsform, då den tydligen försvunnit. Tråkigt, men sånt är livet. Problemet med att välja matställe i New York är oftast att utbudet är att för stod. Efter att ha subwayat och ner till 8th Street och traskat runt en del och ratat ställe efter ställe, hamnade vi till slut på en Italiensk restaurang på Bleecker Street. Var la OK. Vinet tyckte vi var lite dåligt, men det blev bättre i slutet av flaskan.

På vägen hem sicksackade vi fram upp mot 14th Street och fick återigen ett exempel på New York utbud och hur näringsverksamhet fungerar i en storstad. Vi kom att prata om Schack och undrade om det fanns speciella schackaffärer på Manhattan. Fem minuter senare sprang vi på en sådan lite söder om Washington Square Park, på Thompson Street, så fanns där en affär som enbart sålde Schackpjäser, -bord och -saker. Det var efter nio på kvällen, men den var givetvis öppen. Tio meter längre fram på andra sidan gatan fanns det ytterligare en öppen Schackaffär, i vilken några satt och spelade.

När näringsverksamheter, som inte fyller ett strikt lokalt behov, skall planeras skall de spridas ut jämt. Varje förortcentrum skall måhända ha ett solarium, en kiosk, en pizzeria eller en blomsteraffär. Det viktiga är att det bara skall finnas en av varje. När detta omhändetags av marknaden tenderar de istället att klumpa ihop sig på samma gator; italienska restauranger, Schackbutiker, affärer som säljer smycken... Olika områden får en speciell prägel. På en mindre glamorös sträcka av Broadway ligger det klumpar av butiker som säljer hårförläningar, peruker och liknande. Detta tycks dock inte gälla när större kedjor stiger in, de vill precis som planerare (staten och kapitalet) sprida ut sig jämt enligt ett rationellt och vettigt mönster. Konstigt att detta vettiga och logiska mönstret inte uppkommer av sig själv, utan kräver planering från distans.

måndag 29 september 2008

Staten Island

Efter en omväg förbi downtown Brooklyn för att äta cheesecake på Junior´s vid Flatbush Avenue och DeKalb Avenue tog jag och den bättre hälften oss tid att ta färjan till Staten Island. Det är helt gratis resa som ger en fantastiskt vy över nedre Manhattan och kringliggande områden. Många tar denna tur för att uppleva och fotografera. Självfallet kom jag på att jag glömt kameran redan när vi väntade på första tunnelbanestationen, men vi har en inställning av att aldrig gå bakåt - hur fel ute vi än är - och tyade inte. Det är en attityd som ibland låter oss upptäcka okända och oväntade saker, men också skapar oss en del problem. Måhända får vi försöka åtgärda problemet genom en båtresa ut till Ellis Island, med sitt museum som jag uppskattade förra gången jag var i staden som aldrig sover. 

Då vi tog färjan över inbillade jag mig lite att Staten Islands bebyggelse på något sätt skulle påminna om Göteborgs södra skärgård - Staten Island är lite som New Yorks svar på Donsö - men efter att på skoj åkt några stationer på Staten Island Railroad så påminde det mer om en spårvagnsresa till Angered. Vi såg dock ett hangarfartyg som låg för ankar vid kusten. Efter lite efterforskning tror jag bestämt att det var frågan om CV-11 USS Intrepid (siffran 11 stod på sidan), ett Musei-fartyg från andra världskriget som för närvarande genomgår reperation vid Staten Island.

Mot slutet följde lite allmänt loitering på och kring 14th street innan vi gav upp relativt tidigt. Tillbaka i Bushwick vid åttasnåret.