Staden vid älven - Science Café Göteborg

Jag fick för en tid sedan en inbjudan till en av Göteborgs senaste försök att få igång det goda samtalet om vår fysiska miljö - Science Café Göteborg (fråga mig inte varför namnet är engelska-franska-svenska), ett samarbete mellan Göteborgs Stadsmuseum, Vetenskapsfestivalen och Älvstranden Utveckling AB. Ämnet denna första kväll var "Staden vid Älven".

Erasmus-bron i Rotterdam - en tänkt förebild

Arkitektkontoret OlssonLyckefors stod, tillsammans med Chalmers konstnärliga professor i stadsgestaltning, Mika Määtä, för en kortare presentation för att sedan släppa ordet fritt. Presentationen var relativt konkret utan att för den sakens skulle komma med några förslag (arkitekter är som tydligen livrädda för att själva delta i diskussionen de vill skapa). Orden och bilderna var dock relativt bekanta för de som tittat på frågan en tid nu - avståndet från centralen till Götaplatsen är densamma som till Backaplan till exempel, folk anser tydligen alltid att det förra avståndet är kortare. Jag vet inte om det finns någon empirisk grund för detta påstående om Göteborgares rumsliga perception, jag har nämligen den motsatta uppfattningen. Måhända har det att göra med att det finns så mycket möjliga intryck på den ena sträckan medan den andra mestadels är tomrum, eller så kanske det har att göra med att diskussionen om förbindelser mellan fastlandet och Hisingen alltid förs av människor som referar till Hisingen som "andra sidan" - där hugade humaniststudenter har ni ett ämne för en utförlig diskursanalys!

Norra älvstranden - nära men ändå så långt borta!

Nåväl, jag glider som vanligt ifrån ämnet. Utgångspunkten för diskussionen var i alla fall hur det fysiska och sociala rummet skall kunna knytas samman över älven. Som referenspunkter användes kartor som visade det faktiska och upplevda avståndet över älven - det vill säga, över älven och ytor med trafiklösningar och tomhet. Vidare pekade de också på andra städer som binds ihop över en älv, London och kanske framförallt Rotterdam, som goda exempel. När så väl ordet släpptes fritt hade jag på förhand valt att inte delta, även om både jag och ni älskar min röst bör andra få göra sin röst hörd. Salen var tämligen knökat och de åsikter och reflektioner gav både högt och lågt, även om lägstanivån var rätt hög - det är ändå uppmuntrande att det finns medborgare som tar sig tid att tänka och fundera på de mest disparata samhällsproblem.

Millenium-bron i London - ännu en förebild

Notervärt var - och detta påpekades också i slutet av en av arkitekterna- så hamnade fokus på tekniska frågor - för och emot lågbro, cykelbroar, spårvagnstaxi, möjligheter med flodtransporter - snarare än sociala frågor (och tämligen stereotypt var det ett par kvinnor som bidrog mest med det senare - ingen värdering från min sida, bara en iaktagelse som måhända säger en del). Som jag framfört tidigare finns det minst två avgörande fysiska barriärer som skiljer huvuddelen av Hisingen från fastlandet, älven och hamnbanan, och en tredje mental barriär som vi skapar själva - som någon påpekade har vi i Göteborg gjort älven till ett problem snarare än en möjlighet. Om man vill göra sin röst hörd och delta i vad vi som medborgare skall göra med de stora, relativt oanvända ytor som finns en snedspark från 1600-talstadens mitt finns det dock i nuläget en möjlighet.

Science Café Göteborg återkommer:
22 april med Bilder av staden i Göteborgs Stadsmuseum
13 maj med Den hållbara staden i Älvrummet

Skeppsbron och Älvstranden Utveckling

I tisdags var jag på ett så kallat rundabordssamtal med Älvstranden Utveckling AB som en representant för nätverket YimbyGBG, något jag också skrivit om på nätverkets blogg:

"Diskussionen handlade först och främst om samtalet kring staden och inte så värst mycket detaljer och jag skall därför inte gå in så mycket på några heller. Det ingår i ÄU:s uppdrag som kommunalt ägt bolag att delta och befrämja det offentliga samtalet och de verkade glada att ha några att föra en dialog med. Som medlem i YimbyGBG var det dessutom glädjande att få höra att de läste och i mångt och mycket uppskattade våra inlägg och diskussioner på hemsidan.

Från vår sida var det förstås skoj att få titta in och ta del av perspektiven från människorna inne i den svarta lådan. De jobbar givetvis under helt andra omständigheter än vi vanliga medborgare med trycket att balansera en mängd aktörers intressen som en bloggare kan vifta bort som obetydligheter. Trots detta tycker jag inte vi stod så långt ifrån varandra i princip."

Kort sammanfattning av mötet

Att Älvstranden Utveckling dagar senare genomför en större uppdatering av sidorna kring bygget på Skeppsbron var därför inte direkt förvånande för min del då jag satt inne med insider-information (till och med gepe* har blivit informerade). Utvecklingen av Skeppsbron har än så länge varit något av en infekterad affär. Den öppna dialog med medborgarförslag som inledde processen uppfattades av flera deltagare och betraktare som en skendemokratisk manöver där en öppen debatt skulle rättfärdiga de beslut som fattas av tjocka, medelålders vita män med cigarrer som på någon mörk porrklubb delar upp stadens mellan sig. Ja, kanske lite överdriver - men ni förstår vad jag menar. Kritiken minskade sedan inte direkt när fyra arkitektförslag kom istället, med oklar koppling till medborgarförslagen.


Nu har planen rört sig framåt. Möjligheterna att få igenom radikala förändringar minskar, men samtidigt börjar det bli lite tydligare vad det är som egentligen kommer att uppstå på Skeppsbron, ett steg bort från arkitekters luddiga idéskolådor - som så ofta förvirrar snarare än klargör. I princip är områdets planstruktur klar, nu handlar det om att fylla strukturen med innehåll:

• att spårvägen mellan Järntorget och Lilla Torget skall gå i Stora Badhusgatan, göra en sväng ner på kajen vid Stenpiren med möjlighet att på sikt fortsätta mot Operan
• att Stenpiren utvecklas till en knutpunkt för kollektivtrafiken med enkla byten mellan spårvagn, buss och färja
  
• sju kvarter med ett så blandat innehåll som möjligt; Tre bostadskvarter med handel, caféer, restauranger etc i bottenvåningarna, ett kvarter med kontor (vid Merkurhuset) och ett kvarter med kontor och kanske hotell (den s k triangeltomten). De sista kvarteren är det befintliga Skeppsbrohuset samt Rosenlundsverket.
  
• de nya kvarteren skall vara stadskvarter. Det är angeläget med många bostäder för att bidra till liv och trygghet en stor del av dygnet. Både hyresrätter och bostadsrätter planeras.
  
• tre längsgående huvudstråk
  - Stora Badhusgatan som stadsgata med handel och service. Alla trafikslag finns här med prioritet för gång- och kollektivtrafik.
  - Ett inre stråk för cykeltrafik
  - Kajstråket, ostört, trafikfritt, tillgängligt för alla för promenader och vistelse i stans bästa utsiktsläge. Byggnader på kajerna för verksamheter och service
  
• mindre parker (”fickparker”) och klimatskyddade sittplatser
  
• pirar/bryggor ut i älven från kajstråket.

Utgångspunkterna från ÄU

Jag måste nog tänka igenom frågan ett tag och smälta intrycken, men några positiva kommentarer har jag faktiskt lyckas samla på mig. Först och främst givetvis att de trycker så pass hårt på funktionsblandning i stort sett varje byggnad och kvarter för att ge liv och rytm dygnet runt. Även om läget vid vattnet får Göteborgare att gå igång som Pavlovs hundar är dock läget inte helt problematiskt, vilket Norra Älvstranden delvis visat; det är ingen garant för liv.

För att levande blandstad skall kunna fortleva behövs kvarter som är väl integrerade med sin omgivning och inte skärs av i återvändsgränder och enklaver av naturliga eller skapade barriärer. Även på Södra älvstranden, med sin närhet till centrum finns det några sådana problem. Otterhällan är exempelvis något av en barriär genom sin höjd och sin gatustruktur. Vi får hoppas att även utsocknes orkar ta promenaden ut dit, men med spårväg torde det inte vara en omöjlighet och det kanske till och med kan bli lite flanerande på Norra Hamngatan som positiv sideffekt.

Stora Badhusgatan

Närheten till vatten är mysigt när vädret är det rätta, men om målet är liv även i februari så är det kanske inte så värst attraktivt att läga allt ut mot havet. Det är ett problem som emellanåt går att skönja på Eriksberg där lokalerna i hög utsträckning är ut mot vattnet snarare än inne i bebyggelsen, en position som är något av en återvändsgränd nio dagar av tio i Göteborg. Därför är det upplyftande att se att den mer skyddade, bredare gatan - Stora Badhusgatan - med spårvagnstrafik även skall bli en gata med handel och service. Raka motsatsen till Västergatan i Annedal således.

Fysisk planering som inbegriper målet att skapa liv och rörelse utgår oftast ifrån antaganden om hur människor kommer att röra på sig. Dessa antaganden är inte alltid vidare realistiska och resultatet blir inte alltid som man förväntat sig. Samtidigt måste vi utgå från antaganden om hur folk kommer att bete sig, annars hade de inte varit någon vidare planering. Flexibilitet är en nödvändighet för att området skall få en lämplig och över tid föränderlig mix av olika funktioner. Genom att jag även i fortsättningen kommer att kunna susa fram med min cykel längst kajen (i vackert flaneringsväder a la arkitektbilder alltså - nio dagar av tio kämpar jag la fram i motvind och regn) och med en behändigt placerad hållplats torde i alla fall innebära att jag besöker området.

Det var bara ett axplock av åsikter, jag uppmuntar andra att gå in och skapa sin egen uppfattning och kanske tycka till på YimbyGBG eller varför inte direkt till ÄU (undvik dock svordomar och könsord i båda fall).

* På Gepes debattsida har en medborgare även passat på att framföra sina åsikter mot att förtäta staden, bebygga grönytor och överhuvdtaget bygga högre än tre våningar.


---
Finns även publicerat som en omarbetat version på YimbyGBG med Jesper Hallén som medförfattare.

Snabba ryck på platån och en förvånade upptäckt

Munter illustration

Via Gepe nås jag av nyheten att Älvstranden Utveckling AB lämnar över ansvaret för att bygga ett kvarter, Akterhuset, med hyreshus i området Platån, Västra Eriksberg från egen regi till kommunala Bostadsbolaget. Motivet anges vara att öka takten i byggandet av hyreslägenheter. Kan la inte säga så mycket mer att det är ett bra initiativ i en situation med en kombination av bostadsbrist och avstannat byggande. Svårt att sia om detta innebär någon skillnad i själva utförandet. Det är trots allt Södergruppen Arkitekter AB som har ett övergripande ansvar för områdets planering och gestaltning (deras hemsida önskar oss alla en glad sommar...). Bilden på gepes hemsida är direkt deprimerande, men det är la mer kasst användande av grafikprogram än något annat (nä, jag skulle i och för sig inte göra det bättre själv).

Jag har haft lust att titta igenom detaljplanen för området en tid nu, men av någon anledning har även denna försvunnit någonstans i det svarta hål som tycks vara Göteborgs Kommuns hemsida. Anledningen till att jag velat titta på den är att jag cyklar förbi området då och då. För närvarande finns det bara Egnahemsbolagets standardlösning 1A, vita sockerbitar i radhus i fjärran och en stor och trist parkeringsplats som i framtiden kommer att separera området (Västra) Eriksbergsgatan, Norra älvstrandens enda givna stråk (kan i och för sig ha något med närheten till järnvägen att göra i detta fall...).

Det som är lite intressant är den karta som det då går att se över det område som skall ligga emellan den blåsiga parkeringsplatsen och sockerbitarna; slutna kvarter! Ja, det ser verkligen ut som att det skall byggas slutna kvarter. En kunskap som annars tycks ha varit bortglömd i byggsvängen de senaste femtio-sextio åren. Det skall dessutom gå att köra med bil på några av gatorna runt de slutna kvarteren. Trafiksepareringen är alltså inte total. Exakt hur och varför kan jag inte utröna just för att jag inte kan hitta detaljplanen. Vad jag dock upptäckte när jag nu återigen gjorde ett försök är att en tidigare plan inte innehöll slutna kvarter! Notera följande kartor (klicka för att göra dem lite större):

Gammal karta

Den första kartan är från (gissningsvis) 2002 och är den som fortfarande ligger kvar på kommunens hemsida över planerade bostadsområden. Området som kallas Platån är det som är en bit väster om dockan och norr om kullen. Här är det uppbrutna kvarter och punkthus ut mot Eriksbergsvägen.

Nyare karta

Här är den nuvarande kartan. Fem slutna kvarter, den andra nerifrån är det ovan nämnade hyreskvartet, 80 lägenheter och fyra våningar högt. Den lilla torgrutan i mitten tycks vara menad som en samlingsplats för området med uteservering. Vi får la se hur det går med den saken, hade som sagt gärna viljat se detaljplanen. Hade spontant gärna varit utan Egnahemsbolagens radhus - något av en ryggradsreflex förvisso - men i jämförelse med miljonprogramsplaneringen för områderna Backen och Kajen så... Hittade även en gestaltningsbild av hur arkitekterna tror och hoppas att torget skall bli:

"Platån kommer att innehålla cirka 500 bostäder, varav cirka 80 blir radhus. I anslutning till torgbildningarna finns lokaler i kvartershörnen och där utvidgas trottoarerna för att ge möjlighet till uteserveringar och andra mötesplatser."

Jag är bara fortsatt chockad över att någon släppt igenom en plan med slutna kvarter. Det måste vara olagligt! Jag tror jag behöver luktsalt...