Handelsplats Sannegården och förhandlingsplanering

För en tid sedan reflekterade jag en del över den planerade centrumbildningen som planeras i Sannegårdshamnens inre del. Dessa tankar ledde snart fram till ett yttrande från YimbyGBG. Då jag bodde närmast av författarna till detta yttrande var det också naturligt att jag stod som kontaktperson. Som en följd av detta damp de så ner ett tungt grått kuvert på min hallmatta denna fredag. Innehållet bestod av antagandehandlingarna till detaljplanen för Sannegården Centrum.

En framtida spökstad eller kanske bara slätstruket

Nu fick jag tid att i lungt och ro läsa igenom alla de yttranden som kommit in under samrådet. Egentligen hade den ansvarige Anders Svensson redan kommenterat vår uppfattning sedan tidigare, så kommentarerna på vårt yttrande var inte direkt någon nyhet. I detta sammanhang tog även Johannes sig tid att bemäta responsen och fortfarande har ingen lyckats förklara för någon av oss varför säkerhetsavståndet på 80 meter från hamnbanan på något magiskt sätt är längre här än på andra platser (någon kvantfysiker som kan hjälpa mig!?).

I många och mycket står vår kritik fast och jag skall därför inte uppehålla mig vid alla detaljer. Den del jag fortsätter att fokusera på är frågan om dagligvaruhandeln som skall inrymmas i planen. Jag var i ett tidigt skede kritisk mot att handeln placerades bakom det förmenta centrumet med sin kollektivtrafiksplats och istället planeras att bli en låda med stora parkeringsytor placerade ut mot Lundbyleden. Anledningen till detta låg inte bara i att jag inte är så vidare förtjust i bilburna köplador utan i att det redan finns ett extern köpcentrum för bilister en allsvensk snedspark från detaljplaneområdet. Vid Eriksbergs köpcentrum ligger nämligen ett Coop Extra.

I de första handlingarna kan man läsa att

"[k]öpkraften i området [inte bedöms] tillräcklig för utbyggnad av dagligvaruhandel både i Eriksbergs köpcentrum (Fogsvansen) och i Sannegården Centrum. Den lösning som tidigare slagits fast i program och översiktsplaner kräver att de båda torgen profilerar sig så att de kan komplettera varandra." och även att "största möjliga rumsliga integration mellan handel och bostäder är [...] eftersträvansvärt."

Detaljhandel tydligt separerat i planens norra del

Så utifrån denna bedömning och denna ambition kanske inte ännu ett köpcentrum riktat ut mot Lundbyleden är vad närområdet behöver - om nu inte SBK själva skall välja de framtida innehavarna av dessa lokaler för att garantera att de verkligen kombinerar varandra och profilerar respektive "torg" (med tanke på hur detaljerade detaljplaner är är detta nästan rimligt!). Misstolka mig inte nu, jag har för egen del ingen ambition att hindra konkurrens mellan näringsutövare bara för att marknaden är för liten för två aktörer att överleva, men då SBK tydligen tar sådant i beaktande så är det inte mer än rimligt att ta med detta i min bedömning av deras handlingar. Några butiker skall integreras ut mot hållplatsen men det är alltså allt, en liten del i jämförelse med storleken på köpladan.

I det yttrande som jag var med och författade påtalade vi detta och menade att det vore mycket bättre att rikta dagligvaruhandeln ut mot parken och hamnbassängen. I deras kommentarer till vårt yttrande säger de nämligen att

"Stadsbyggnadskontoret har bedömt att den bästa placeringen av en sådan butik är utmed leden men samtidigt med nära gångavstånd till kollektivtrafiken".

Jones Lang Lasalle har vissa synpunkter då de menar att det vore bättre att utveckla Eriksbergs köpcentrum till ett stadsdelstorg och istället bara ha en mindre, bostadsnära livsmedelsbutik i Sannegården. Nu skall det verkligen poängteras att JLL inte är någon boende, även om namnet låter som det tillhör någon hitflyttat New Orleans-bo, utan ett stort internationellt företag som håller på med fastigheter och är involverade i - just precis - Eriksbergs köpcentrum. JLL talar alltså i egen sak och vill förstås inte få en likvärdig konkurrent till sina kunder på andra sidan Eriksbergsmotet. Vad som istället är lite mer intressant är SBK:s svar:

"[T]vå likvärdiga livsmedelsbutiker är det bästa alternativet då dessa kan understödja varandra[...]. Många lokala torg lider idag av att befintliga livsmedelsbutiker har för liten yta och därigenom för en tynande tillvaro i bilsamhället."

Låt oss för idag strunta i logiken som ligger bakom uppfattningen om att två likvärdiga livsmedelsbutiker understödjer varandra och hur spontant olämpligt Eriksbergs köpcentrum känns som stadsdelstorg för boende söder om Hamnbanan. Låt oss istället fokusera på det där sista ordet som SBK kände var viktigt att poängtera. Vi lever alltså i ett bilsamhälle alltså. På Älvstranden Utvecklings hemsida står det att "Vi utvecklar det nya Göteborg". Trots en massa surr från kommunens håll om att fler skall åka kollektivt, gå eller cykla och att på Norra Älvstranden så planeras för den Goda staden (jag vill dock se de som säger sig planera den Onda staden) med levande och mänskliga miljöer. Ja, inget är tydligen mer mänskligt och levande än Eriksbergsmotet!

Det hela skär sig en smula med med kommentarerna till Svensk Handel, som, tycker att handeln i Sannegården skall vara unikt och pratar om en attraktiv miljö som är lockande och spännande dygnet runt (det är ju det parkeringsytor framför köplada formligen skriker - eller hur?), där det påekas att...

"Sannegårdens inre del utgör ett område med handel och bostäder som knyter samman östra och västra Sannegården och skapar en helhet. Handeln i området ligger mycket bra till ur kollektivtrafiksynpunkt och för närhandel för de boende i området. Livsmedelshandeln samt annan handel inom området kan därmed förväntas få en annan funktion än Eriksbergs handelsområde, där huvuddelen av besökarna kommer med bil."

Men vänta lite nu, om det nu är detta som är det kompletterande med Sannegårdens livsmedelsaffär, varför ligger den då ut mot leden medan två futtiga butiksytor planeras ut mot det för i området boende mer naturliga och för syftet planerade mötesplatsen och torget/parken som skall ligga precis vid hamnbassängens kant och vid busshållplatsen?

ICA ex machina! Plötsligt så dyker de upp som i dokumentet. Detta företag dyker inte upp någonstans i de handlingar med detaljplanen som jag och Yimby tog ställning till men nu är de här med sina åsikter om olika detaljer för den framtida livsmedelsaffären och passar även på att berätta för oss om den kommande frälsningen:

"ICA vill informera om att ICA Sverige bedriver ett rikstäckande energioptimeringsprojekt där projekt ICA Kvantum Sannegården är valt som ICA's [Sic, apostrof istället för kolonn] pilotprojekt!"

SBK fyller snabbt på svarar:

"[SBK] har reviderat plankartan utifrån ICA's [sic igen!] önskemål. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av ICA's [sic!!!] intentioner om energioptimering."

Så bra att ICA tänker på att energioptimera sin butik i bilsamhället, jag var lite orolig där ett tag. Det är alltså helt klart att ICA skall ha en affär i den nya Sannegårdens centrum. Man undrar ju lite i vilket skede det blev klart och vilket inflytande de kan ha haft på planeringsprocessen trots att de aldrig omnämnts tidigare i offentliga handlingar för denna detaljplan.

"I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet."

Plan- och bygglagen (1987:10) § 26

En noggrannare läsning av handlingarna visar således på det som man misstänkt länge - detaljplanen är en produkt av förhandlingsplanering. Med förhandlingsplanering avses att ett fåtal politiker eller tjänstemän med oklara mandat kommer överens med privata intressen utan att detta klargörs tydligt och formellt. Sedan klubbas förslaget igenom enligt PBL utan att det allmänna och andra enskilda intressen har någon riktig möjlighet att påverka eller vinna inflytande över resultatet. Frågan vi ställer oss är givetvis när ICA involverades i detta? Har andra möjliga intressenter - som måhända accepterat andra lösningar - tillfrågats? Dessa frågor är förstås svåra att få svar på - det har ju inte direkt skett öppet.

Från en viss synvinkel är ICA:s önskemål om att ha affären ut mot leden förståerliga. Många större köplador anser att det är viktigt att synas från vägen. Det handlar om att synas tydligt så att bilisten inte missar ett köp. I princip är det inte heller någon skillnad för andra affärer och verksamheter oavsett om kunderna går, åker kollektivt eller cyklar - det är bra att synas. Det är inte direkt ovanligt att stadsdelstorg är direkt olämpligt placerade ur en handelssynpunkt. Att ICA förstås både vill ha kakan och äta upp den. Alltså få Sannegårdens boende som kunder och konkurrera med Coop Extra om deras bilåkande kunder.

Det är dock tveksamt om ICA:s önkemål skall vara övervägande när kommunen gör upp planer för kommunal mark. De idioter och stackare i Sannegården som nu måste gå två kvarter längre (ett kvarter upp, ett kvarter ner) för att nå sin lokala mataffär skulle måhända kunna tänkas ha en åsikt. Någon kanske skall informera de människor som väljer att gå eller åka kollektivt - vilket kommunen säger att det är bra att vi gör - att vi faktiskt bor i ett bilsamhälle och det är inget man kan göra något åt ens med ett totalt kommunalt planmonopol. Att garantera ICA en gigantisk reklamskylt vid vägen och en väl synlig parkering skulle till exempel inte kunna vara en acceptabel kompromiss?

Under tiden ägnar sig andra saksägare, de boende alltså, att sida upp och debattera färgsättningen på fasader och balkonger (det står att de skall vara färgglada - henska tanke!) de nya husen, oroa sig för solvinklar och för sina parkeringsplatser (vi lever ju i ett bilsamhälle!). Ja, färgsättning på fasader tas upp i detaljplanerna redan på ett relativt tidigt skede. Det anses la vara viktigt för att samrådet skall vara demokratiskt och för att alla skall kunna säga var de tycker - demokrati är viktigt!

Är det bara jag eller är det någon som står nere på kajkanten, silar mygg och sväljer kameler?

Snabba ryck på platån och en förvånade upptäckt

Munter illustration

Via Gepe nås jag av nyheten att Älvstranden Utveckling AB lämnar över ansvaret för att bygga ett kvarter, Akterhuset, med hyreshus i området Platån, Västra Eriksberg från egen regi till kommunala Bostadsbolaget. Motivet anges vara att öka takten i byggandet av hyreslägenheter. Kan la inte säga så mycket mer att det är ett bra initiativ i en situation med en kombination av bostadsbrist och avstannat byggande. Svårt att sia om detta innebär någon skillnad i själva utförandet. Det är trots allt Södergruppen Arkitekter AB som har ett övergripande ansvar för områdets planering och gestaltning (deras hemsida önskar oss alla en glad sommar...). Bilden på gepes hemsida är direkt deprimerande, men det är la mer kasst användande av grafikprogram än något annat (nä, jag skulle i och för sig inte göra det bättre själv).

Jag har haft lust att titta igenom detaljplanen för området en tid nu, men av någon anledning har även denna försvunnit någonstans i det svarta hål som tycks vara Göteborgs Kommuns hemsida. Anledningen till att jag velat titta på den är att jag cyklar förbi området då och då. För närvarande finns det bara Egnahemsbolagets standardlösning 1A, vita sockerbitar i radhus i fjärran och en stor och trist parkeringsplats som i framtiden kommer att separera området (Västra) Eriksbergsgatan, Norra älvstrandens enda givna stråk (kan i och för sig ha något med närheten till järnvägen att göra i detta fall...).

Det som är lite intressant är den karta som det då går att se över det område som skall ligga emellan den blåsiga parkeringsplatsen och sockerbitarna; slutna kvarter! Ja, det ser verkligen ut som att det skall byggas slutna kvarter. En kunskap som annars tycks ha varit bortglömd i byggsvängen de senaste femtio-sextio åren. Det skall dessutom gå att köra med bil på några av gatorna runt de slutna kvarteren. Trafiksepareringen är alltså inte total. Exakt hur och varför kan jag inte utröna just för att jag inte kan hitta detaljplanen. Vad jag dock upptäckte när jag nu återigen gjorde ett försök är att en tidigare plan inte innehöll slutna kvarter! Notera följande kartor (klicka för att göra dem lite större):

Gammal karta

Den första kartan är från (gissningsvis) 2002 och är den som fortfarande ligger kvar på kommunens hemsida över planerade bostadsområden. Området som kallas Platån är det som är en bit väster om dockan och norr om kullen. Här är det uppbrutna kvarter och punkthus ut mot Eriksbergsvägen.

Nyare karta

Här är den nuvarande kartan. Fem slutna kvarter, den andra nerifrån är det ovan nämnade hyreskvartet, 80 lägenheter och fyra våningar högt. Den lilla torgrutan i mitten tycks vara menad som en samlingsplats för området med uteservering. Vi får la se hur det går med den saken, hade som sagt gärna viljat se detaljplanen. Hade spontant gärna varit utan Egnahemsbolagens radhus - något av en ryggradsreflex förvisso - men i jämförelse med miljonprogramsplaneringen för områderna Backen och Kajen så... Hittade även en gestaltningsbild av hur arkitekterna tror och hoppas att torget skall bli:

"Platån kommer att innehålla cirka 500 bostäder, varav cirka 80 blir radhus. I anslutning till torgbildningarna finns lokaler i kvartershörnen och där utvidgas trottoarerna för att ge möjlighet till uteserveringar och andra mötesplatser."

Jag är bara fortsatt chockad över att någon släppt igenom en plan med slutna kvarter. Det måste vara olagligt! Jag tror jag behöver luktsalt...

Tankar kring Sannegårdens Centrum

Sannegården Centrum

Om några dagar, den nionde september, är det sista datum för inlämnade av synpunkter på området som kallas Sannegården Centrum. Det är därför hög tid att börja formulera tankar och idéer för detta. Som ett led av mitt engagemang i YimbyGBG skall jag försöka få ner några tankar på pränt. Som jag ser det så är Sannegården Centrum ett typexempel på vad Norra Älvstranden blivit. Intentioner att bygga innerstad har blivit lite mera av citynära grannskapsenheter. Just att ett nytt område till denna centrala utbyggnad nära älven benämns som centrum är ett tecken på att efterkrigstidens tankemönster är hårt rotade och där alla bostadsområden måste ha just ett centrum med mataffär, ATG-ombud och frisör. Ett riktigt innerstadskvarter har sällan förortscentrum.

"Sannegården Centrum avslutar hamnbassängen och sammanfogar Västra respektive Östra Sannegårdshamnens kvartersbebyggelse. Ett centrum tillskapas med ca 300 bostäder med varierande upplåtelseformer, ca 4000 m² för verksamheter som gruppbostad och vårdcentral samt ca 7000 m² handelsyta, restauranger etc, varav 3500 m² får nyttjas för handel med livsmedel."

Grafikprogram är inte mitt gebit, så här får ni en dålig bild

Området som syns ovan kommer att byggas på ett idag tämligen outnyttjat område i inre änden av Sannegårdens hamnbassäng. Mycket fokus ligger på att ge utsikt över denna hamnbassäng för så många som möjligt genom att placera så kallade solhus med stora balkonger som inte helt ut hindrar vyn från de bakomliggande husen. Och på så sätt skapas maximalt med blickfång för områdets invånare. Mellan dessa hus skall det skapas en halvprivat gård medan några av solhusen kommer att ha butiksytor Ceresgatan som också är områdets kollektivtrafiksgata.

Då det är är ett så kallat centrum måste det förstås finnas en livsmedelsaffär och denna placeras i en trekantig enplansbox med parkeringsytor norrut. Aha, trist funktionsdelning tänker min trogne läsare! Ja, det är lite så. Men denna gång finns det ett giltligt skäl. Närheten till järnvägen medför vissa säkerhetsavstånd och att de inte vill bygga bostäder inom detta avstånd är givetvis något som man måste acceptera. Jag kommer dock att återkomma till butiksytan längre ner, dels för att problematisera och komma med ett radikalt förslag.

"Tidigare utgångspunkter för den klassiska kvartersstaden fullföljs med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till blandning av verksamheter och mångfald. Att utnyttja platsens kvalitet med kontakten till Sannegårdshamnens vattenyta har varit viktig liksom att mot norr skapa ett nytt och attraktivt möte med den nya bebyggelsen. Hamnbassängens avslut mot norr erbjuder även enastående möjligheter för ett vackert offentligt rum med optimala solförhållanden, attraktiva utblickar och central placering varför planen här erbjuder en större yta som allmän platsmark."

Annan bild bara

Som syns ovan så finns det en föreställning om att det byggs kvartersstad, men i realiteten hamnar mycket av fokusen på solljus, utsikt, grönområden och områdets visuella intryck snarare än något annat. Dock skall det påpekas att såväl gestaltningsplanen som detaljplanen innehåller många förnuftiga detaljer små poänger betonas. Jag uppskattar till exempel att olika byggare kommer med sina egna arkitekter, vilket förhoppningsvis ger en viss variation i funkispasticherna. De vill att butikerna skall bli en integrerad del av bostäderna, även om jag kanske inte är övertygad. De vill att området även skall leva på sommaren - de kallar det "Sommarstaden" - och vara tillgängligt för utomstående, även om dessa förväntas komma med bil. Området är inte trafikseparerat och det går att ta sig runt det både här och där. Det finns en tanke att staden skall växa norrut och integreras med andra kvarter, även om det lär ta tid (läs, aldrig hända). Verksamheterna i Solhusens bottenplan skall få möjlighet att när vädret tillåter breda ut sig utomhus och skapa mer liv och rytm. Det finns en hel del annat och det kan nästan bli lika bra och gemytligt som Axel Dahlströms torg. Hyfsat förortscentrum, men långt ifrån innerstad.

Kvarteret med husen är inte slutna. Jag får dock falla till föga för andra människors preferenser. Om utsikt är så viktigt för vissa är det något man la får ta vara på när ett bra tillfälle ges. Det finns dock risk för att dessa hus gård kommer att kännas allt för offentlig och inte tillräckligt intim och röna samma öde som gårdarna i många förorter. Jag kommer att slå samman detta problem med ovan och nedan nämda frågor kring stadsdelscentrumet:

"Denna utredning visar att området som helhet är i behov av ett komplett stadsdelscentrum och skulle på sikt kunna ha behov av ytterligare en stor dagligvarubutik av storleken 3000 - 4000 m² LOA. Köpkraften i området bedöms inte tillräcklig för utbyggnad av dagligvaruhandel både i Eriksbergs köpcentrum (Fogsvansen) och i Sannegården Centrum. Den lösning som tidigare slagits fast i program och översiktsplaner kräver att de båda torgen profilerar sig så att de kan komplettera varandra. Vid Sannegården Centrum kan exempelvis ytor för kultur mm tillskapas. För att en gynnsam stadsutveckling i området ska komma till stånd bör tillkommande ytor för dagligvaror i området planeras inom Sannegården Centrum. De överväganden som gjordes i samband med planläggningen av Fogsvansen gäller i allt väsentligt fortfarande varför utökad livsmedelshandel i Eriksbergs köpcentrum inte bedöms lämplig. Genomförd handelsutredning pekar på att en utbyggnad av Sannegården Centrum ger förutsättningar för ett naturligt centrum för boende runt Sannegårdshamnen med bra kontakt mellan bostäder, handel och service. Med handeln delad mellan Eriksbergs köpcentrum och Sannegården Centrum kan en stadsmässig lösning med handel inom gångavstånd från bostäderna skapas. Vid en eventuell framtida flyttning av hamnbanan kan då båda områdena växa samman på ett naturligt sätt. Förslaget innebär ett tillskott på ca 11 000 m² för handel och verksamheter. Av dessa får endast 3500 m² nyttjas som säljyta för livsmedel."

Underlaget är alltså för litet och de skall profilera sig för att det redan finns med bil tillgängliga affärscentrum i närheten. Ja, vi vet la hur det brukar sluta i förortscentrum; utarmning och förfall.

Min radikala lösning är således att ta den där trekantiga skokartongen med sina parkeringsytor - yta som idag inte kan användas men imorgon kanske kan bebyggas - och placera denna under sol- och loggiahusen. Med andra ord, bostadshusen byggs i mångt och mycket på butikslokaler och gården för bostadshusen hamnar en trappa upp. Som det är nu är livsmedelsaffären gömd bakom bostadshusen och mer tillgänglig för bilar samtidigt som jag misstänker att dagligvarukonsumenter från Östra och Västra Sannegården kommer att gå runt på sidorna av kvarteret strandparken, som planeras vid bassängens ände, och lämna denna åt sitt öde. Genom att ha inträdet till en livsmedelsaffär och andra butiker utåt mot hamnbassängen kan de boende få tillfälle att besöka platsen dagligen och skapa en mer levande plats. Jag är nämligen orolig att annars finns det risk att den blir lika trist och grå som många andra platser som är skapade bara för att vara vackra. Samtidigt så kommer gården för bostäderna att bli lite mer privat och undanskymd. Den yta som blir ledig genom att flytta bort butiksytan i norr kan sedan lämnas tills det uppstår något lämpligt tillfälle att bebygga den, gärna med ett slutet kvarter med butiker i bottenplan. Men det får lämnas till tidpunkten då området skall få möjlighet att växa norrut.