lördag 14 mars 2009

GAIS 0 - 2 Viborg FF

Efter att sugit i sig ett par öl under förmatchen Manchester United mot Liverpool FC begav jag mig till Valhalla IP för lördagens stora fotbollsbegivenhet; GAIS träningsmatch mot danska Viborg från Viasat Divisionen, Danmarks andraliga (Skratta åt det fåniga namnet nu, när allsvensk döpts om till Karlssons Klisters Supersvenska för att Lars-Åke Lagrell tycker att det är bra för svensk fotboll kan vi nog hålla oss för skratt).

Lag [4-2-3-1]:
20. M. Jonsson;
7. J. Lundén, 15. F. Lundgren 2. R. Ekunde, 16. M. Dahlgren;
24. E. Hedinsson, 8. R. Spong;
11. T. Lycén, 17. J. Mårtensson, 14. D. Nicklasson;
9. G. Baldvinsson (70' 18. P. Eriksson)

Danskarna, med gamle anfallaren (och 1992 års allsvenska skyttekung för Öster) Hans Eklund som tränare, spelade i första halvlek med en offensiv inställning och flyttade upp laget väldigt lång i banan. De tycktes dock till en början inte få ut så mycket av det, deras anfallare sprang mest offside. Det var dock darrigt på GAIS vänsterkant, där de kom fram några gånger. Som ett resultat av danskarnas inställning föll GAIS mittfält ner i knät på backlinjen vilket gjorde det svårt för laget att få till något riktigt konstruktivt anfallspel. Dessutom var kantspelet under stora delar av matchen obefintligt. I denna match lös Fredrik Lundgrens orutin på positionen igenom och ställde till en del problem, kan han lära sig positionen till serien börjar? Jag är tyvärr skeptisk.

Viborgs höga backlinje gav dock möjligheter för grönsvart att sända iväg bollar som den ensamme anfallaren Gudjon Baldvinsson kunde löpa på. Hans inställning var det verkligen inget fel på utan han slet på och stångades matchen igenom. Inställning och vilja kan som bekant i viss usträckning vara ett nära nog fullgott substitut för talang, vilket Björn Andersson ofta visade förra säsongen, men hans bollbehandling lämnade en del övrigt att önska. Den isländske anfallarens inställning till bollarna han fick att arbeta med var lite som en ung tonårspojkets inställning till bröst; han ville verkligen ha tag på dem, men när han väl lyckades med detta verkade han inte ha någon idé om varför eller till vad.

Det taffliga spelet höll på ett tag till Jonas Lundén sprang upp för att köpa korv och pölsemännen utnyttjade situationen, 0-1 några minuter innan halvtid och jag gick för att köpa kaffe. Till Lundéns fördel skall dock sägas att när han väl började komma med bättre i anfallet sent i andra halvlek så gav detta en extra dimension till spelet, men det var då det.

Johan Mårtensson fick testa på rollen som tia. Killen är duktig och mångsidig men han har inte Wanders spetskvalitéer. Sedan var det kanske inte så lätt att göra något kreativt i denna situation. I halvtid bytte han position med Eyjolfúr Hedinsson, utan att någon riktigt preseterade som tia. En skada på Wanderson när serien startar kan bli ett stort problem.

I andra halvlek placerade jag mig för att komma nära GAIS anfallsspel och fick därför se föga av värde. 0-2 som snart ramlade in i andra ändan av plan var enligt någon på läktaren Richard Ekundes fel. Jag har ingen möjlighet att bedöma det, men i övrigt var han den som höll uppe backlinjen. Efter det tog GAIS över allt mer av bollinnehavet men producerade få kvalificerade målchanser. En av få som spelade matchen igenom med bra inställning och attityd var återigen Tommy Lycén. En smula förvånande, då han under föregående säsong inte uppvisat särledes mycket attityd och vilja.

Inga kommentarer: